söndag 31 augusti 2008

Krupp

I natt fick nioåringen krupp och svårt att andas. Det slog till så där plötsligt från att hon bara låtit lite tät i näsan på dagen till att mitt i natten börja hosta alldeles torrt och få svårt att andas. Hon fick ett anfall när hon var 6-år gammal, men då var det värre och min man fick åka in med henne. Den här gången klarade hon det med öppet fönster och lugna ord från sin pappa.

Nu sitter hon och läser och mår bra, men hon är lite hes. Inte en förkylning på hela sommaren har vi haft och så fort skolan börjar smyger de sig på.

Den där gången hon åkte in mitt i natten kommer jag så väl ihåg för hon var så dålig och så hade vi varit in med henne sent en fredagkväll bara någon vecka innan med en misstänkt urinvägsinfektion. Hon har fått många sådana under sina första år, det började när hon var två och har hållit på sedan dess, men de sista åren har det varit mycket bättre.

Men den där fredagskvällen på akuten så var jag där med henne och jag minns så väl vad hon hade på sig. Hon hade sina gröna mjukisbyxor, en lila manchesterjacka och röda, höga vinterskor i filt som var köpta på Myrornas. Hon var så gullig i de där kläderna. När min man någon vecka senare åkte dit med henne med den där hemska kruppen mitt i natten sitter jag hemma och väntar och är riktigt orolig. Men till slut så kommer de in genom dörren och vad tror ni hon har på sig? Jo de gröna byxorna, manchesterjackan och de där röda filtskorna. De kläderna är förevigt förknippade med sena besök på akuten. Det blev hennes Powerdräkt, men den klarade hon allt

tisdag 26 augusti 2008

Döda små djur

Nä det blev ingen bra morgon. Var är min dotters strumpor egentligen? Hon som aldrig borstade håret under sina första åtta år borstar det en halvtimme varje morgon nu. Det hinner hon inte. Blä för den här morgonen och själv är jag jätte trött och ingen bra hjälp alls. Jag jobbade till åtta i går kväll för första gången på tre månader och det var en omställning. Trött, trött, trött.

När jag skulle hämta in posten igår på dagen kom vår fina katt fram från under bilen (kan man säga så?) och var riktigt stolt för i munnen hade hon en ekorre. Jag gjorde slut med henne då och ställde mig på gatan och skrek, men ingen kom och hjälpte mig. Okej för näbbmöss och kanske, eventuellt en och annan fågel fast det är himla äckligt också, men en ekorre det är för mycket. Hon är förresten inte så mycket större än en ekorre själv.

Ja jag tycker väl om henne ändå, men hon behöver inte envisas med att fånga och döda en massa djur. Snart är hela vår tomt som djurkyrkogård. I somras var det som en skräckfilm här hemma när vi satt i soffan och tittade på TV. Katten brukar titta in genom fönstret på balkongdörren när hon vill komma in och det gjorde hon den här gången också, det var bara det att hon denna gång hade en fågel i munnen. Vi skrek och släppte inte in henne på ett långt tag.

måndag 25 augusti 2008

OS igen

Och så var det ju OS som totalt slukat mig de sista veckorna och det är jag inte stolt över.

Det var ju de där sporterna som jag älskar och nu vet jag vilka det är , tror jag. Det är absolut bordtennis med Jörgen Persson för då grät jag nästan. Jag älskar när de säger åldrar som 42 eller 39 på idrottsmän/kvinnor på toppnivå. Hoppet är inte ute och man är bara någonstans mitt i livet. Sedan har jag blivit förtjust i handboll med de svenska damerna. Vilken hård och jobbig sport, men rolig. Sedan är det förstås kul med friidrott men simning är väl egentligen inte så jätte kul. Jag förstår aldrig vem som är på vilken bana och det går ju för fort.

Sedan undrade jag över alla tjejer från Sverige som var med i OS och hade en inbyggd fläta i luggen. Hur kom det sig egentligen? Jag träffade också en annan mamma på Konsum där jag bor som också hade en sån. Jag försökte själv, för jag ville hänga med lite, men det gick inte. Och en dag när jag satt och slötittade på OS intervjuar de en handbollstjej med en sån där fläta i håret och då frågar plötsligt reportern om flätan. Det visar sig att det är en tjej i handbollslaget som flätar allas hår så där. Visst var det onödig, men lite spännande fakta?

Så det jag kommer att minnas från OS är de inbyggda flätorna och Susanna Kallurs fall.

Vardag

Jag har haft en paus från den här världen ett tag och och kanske forsätter jag pausa ett tag till. jag har läst andras bloggar , men haft noll inspiration själv.

Nu är vardagen här igen och vi har bara skolbarn. Två stycken har börjat 6-års, en har börjat trean och en har börjat femman. Stora barn.

Och vi har börjat jobba igen. Jag började förra veckan och kände mig lite tyngd av allt ansvar. Jag tyckte att det kändes roligt , men kravfyllt. Jag blev förvånad av känslorna av osäkerhet, att de kom så fort. Jag tycker att jag brukar känna mig stark och kreativ så är i början av en ny termin. Har jag lovat mig själv någonting inför det här nya läsåret? Nä, egentligen ingenting men nu när jag sitter här lovar jag mig själv att bli bättre på att planera. Inga sista minuten planeringar och tokletningar på mornarna efter barnens och mina saker, i alla fall inte så ofta som förut.

Min man har köpt en hel hög med kartonger och det betyder inte att vi ska flytta utan att vi ska rensa i röran och då blir det ju lättare att hitta och då kommer vardagen att funka, eller...

måndag 11 augusti 2008

Lite OS

Jag tycker så mycket om att se på OS. Jag har ju egentligen aldrig idrottat så värst mycket, men tittat på idrott har jag gjort jämt. Det är någon slags trygghet över det.

Men boxning är bara hur tråkigt som helst och var och varannan minut verkar det vara under OS. Och så försöker reportrarna låta så där entusiastiska men är de det på riktigt? Och det går väl egentligen inte att förstå när de får poäng och varför? Tyngdlyftning är inte heller så kul för att inte tala om beachvolleyboll för det känns ju bara som en glassig låtsassport.

Återkommer om fler sporter jag bara inte kan med. Och så finns det de där sporterna som jag bara älskar.

söndag 10 augusti 2008

Dagen då jag kom av mig

Jag kom av mig med allt igår och låg i sängen hela dagen alternativt i soffan. Jag kräktes hela förmiddagen och sedan fanns det inte kvar någon kraft någonstans i kroppen. Benen bar mig inte och inget kunde jag äta. Jo jag stoppade i mig små fruktbitar under dagen och lyckades till slut äta lite gröt. Men man kan nog säga att jag har sovit i ett dygn minus kanske 3-4 timmar. Det är märkligt att bara sova och höra familjens röster på avstånd, man vill vara med men det går liksom inte.

Pappan och barnen åkte iväg på ett sådant där lekland för det har de velat göra i sommar, men vi har skjutit upp det men igår öppnade sig himlen och regnet rasade ner så det passade bra. Jag låg i soffan med katten på magen och såg på OS handboll bland annat. När barnen kom hem frågade sonen varför jag tittade på boxning. Det kunde jag inte svara på.

Men när man mår så dåligt så tror jag att jag aldrig kommer att bli bra igen. Tänk om jag alltid kommer att må så här. Tänk om jag aldrig kommer att orka prata med barnen eller äta mat? Och så tänkte jag också : Tänk om jag aldrig orkar plocka blåbär igen? Är jag fixerad eller...

Jag har pratat med barnen redan idag och jag har ätit havregrynsgröt i morse. Jag känner hopp om livet igen och hopp om att orka plocka blåbär igen.

fredag 8 augusti 2008

Utrensning

Igår åt vi lunch hos våra vänner som har ett så fint hus. Jag vet inget finare faktiskt. När jag kommer därifrån vill jag också ha mindre saker och det är bra att jag vill det ibland. Eller jag vill det ofta, men jag kan inte men det blir i alla fall lite lättare med inspiration.

Men det konstigaste av allt eller roligaste var att vår 9-åring ville rensa ut grejer från sitt rum för hon tyckte att det var så fint med att ha mindre grejer efter gårdagens besök. Förstår ni nu har vi press på oss att rensa ut för vi vill väl att barnen ska trivas?

Fast just nu har jag inte riktigt tid för jag vill plocka blåbär, hela tiden och det går så långsamt men det är mysigt.

fredag 1 augusti 2008

Utmaning

Jag blev glad över att komma tillbaka efter någon vecka och hitta en utmaning till mig. Jag måste sparkas igång efter sommaren och så gäller det böcker och läsning så det kan inte bli bättre. Tack Rana.

1. Vilken bok läste du senast? Tusen strålande solar av Khaled Hosseini

2. Vilken bok ska du börja på härnäst? Det måste bli någon ungdomsbok för det har jag inte läst i sommar

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla? Absolut kvinnor om man ser på de böcker som jag haft med mig in i hemmet och de böcker som jag fortsätter att utöka hemmet med

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker "nu har jag kommit en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra! hälften!" osv? Bara om jag älskar en bok och inte vill att den ska ta slut och det är ganska ofta faktiskt. Sorg över att böcker tar slut lever jag ofta med. Men då säger jag ju inte hurra så det stämmer väl inte alls egentligen

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv? Jag jobbar med böcker och ser de hela tiden. Blir trött på Camilla Läckberg och Stieg Larsson för antingen vill någon ställa sig i kö på någon av deras böcker, låna deras böcker eller också vill de veta vilken som kom sist eller i vilken ordning de bör läsas. Så rätt svar måste bli omslag, författare, baksidestext och kompisar och inte de böcker jag ser för ofta helt enkelt

6. När blir en bok för lång? Böcker blir väl inte för långa om de är bra, bara för korta. Men fantasy och historiska romaner blir ofta väldigt fort för långa, faktiskt redan innan man börjar

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska? Nej.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa? Fast jag är bibliotekarie och ska få folk att läsa blir jag ofta generad när jag ska tipsa folk om böcker för vem är jag egentligen? Hur skulle jag kunna veta vad hon eller han vill ha. Men jag måste ju göra det ändå, kasta mig ut på okänt vatten. Men två böcker, eller tre eller ännu fler har jag tipsat ofta om.

Men vad tipsade jag om senast? Det var nog Bitterfittan kanske.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? I så fall, när ger du upp? Det kan jag, men jag vet knappt om det själv, att jag har gjort det menar jag. Jag lämnar boken med ett bokmärke i och börjar med någon annan. Efter någon vecka förstår jag att jag inte kommer att läsa klart boken. Jag ger upp jätte fort, efter någon sida redan.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?

Jag har jätte mycket bilderböcker. Det är nästan det enda jag vill äga, det andra jag vill läsa lånar jag. Men annars är det kokböcker , romaner om relationer och människor. Jag har ingen fantasy alls och väldigt få deckare.

Jag skickar vidare utmaningen till

Selmas småprat

Malve - mitt i livet

Pärleporten....