söndag 20 november 2016

Speciell tid

När hälsan är kass blir livet det nödvändiga och ändå inte. För jobbet pågår och plötsligt var det bokcirkel och syjunta. Till och med söndagsjobb var det förra söndagen. Det var inte så bra i tiden att den söndagen kom nu. På måndagen fick jag gå hem från jobbet efter lunch för jag började frysa. Sedan var det tisdag, min lediga dag. Men då kom ett utvecklingssamtal out of the blue. Och det var hämtning från kören och musikskola på kvällen och middag skulle fram däremellan. Sedan var det då onsdag. Det ligger en förbannelse över den dagen. Den är så oändlig. Jag jobbar från morgon med sagostund och jobbar till kvart över 6. Min kropp är inte gjord för att vara på jobbet så länge. Efter det var det bokcirkel och kände mig främmande. När det är människor jag ser sällan kan jag drabbas av den där känslan. Främlingskapet. Sen kunde jag inte sova. Mitt behov av socialt liv straffas med dålig sömn. Sen fortsatte sömnbristen, som en jobbig kompis har jag burit den hela veckan. Kompisen som tar glädjen och tålamodet. Nu är det söndag. Sov bättre i natt men vaknar vid sju. Så klart. Så klart att man ska upp sju så man inte missar något som hungriga katter och det kompakta mörkret utan för fönstret. Min mage är väl inte bättre, men kanske att orken ändå kommit tillbaka lite. Jag kan inte av genans berätta allt som min mage och tarm ställt till med på sista tiden. Men när jag tog upp det i mejl till gastroteamet så svarade de efter att ha pratat med läkaren att de inte brukar sjukskriva i det här läget. Jag får bara inte bli förstoppad. Det är lättare sagt än gjort. Och jag tänker att jag kanske borde ha varit ännu mer detaljerad, men jag är ju lite pryd så det är inte helt lätt.

2 kommentarer:

  1. Kram till dej Maria.
    Jag äter nu bovetegröt varje morgon. Det smakar som papper men är så enormt välgörande.
    ibland lägger jag i något snällt för att höja smaken lite.

    Det gör mej ont att du inte får ta ut din vila och egen tid.
    Så långa dagar med intensiva stunder skulle jag aldrig orka med.
    Jag känner mej som en jätte stor fågel som behöver enormt mycket tid och plats att båda lyfta och landa:)
    Är du en likadan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å Minna precis en sån fågel är jag. Får såna fåglar plats att lyfta och landa här i världen?

      Nu har jag bestämt mig. For och köpte boveteflingor idag och äter det till frukost imorgon. Vad tror du om att koka den med blåbär? Jag brukar ha boveteflingor i müsli annars men är så osugen på kall yoghurt den här årstiden.

      Den där bilden av fågeln ska jag bära med mig. Att se sig själv så är en tröstande tanke. Kram

      Radera