Dagen när jag glömde att Joen satt hos frisören och jag skulle dit och betala. Dagen då jag insåg att dagis är stängt på fredag. Ja och helgen då vi glömde att vi skulle ha städat dagis. Och dagen då jag glömde att det var dagisfest klockan 5 och inte klockan 6. Dagen när jag också glömt att jag skulle ha förberett för en årskurs etta som ska komma imorgon. Ja så då fick jag jobba längre istället.
Men ska hon någonsin lära sig att planera? Det är det ingen som vet, men många som nog tror att det gör hon nog aldrig. Tre gånger ringde sonen från frisören, men min mobil har trasig signal så jag kollar istället om någon har ringt ibland. Och då såg jag tre missade samtal från hans mobil och det var lite konstigt för han åker alltid hem efter skolan, alltid. Och mycket riktigt där satt han hos frisören och trodde att hans mamma snart skulle komma och betala för klippningen. Och det gjorde hon inte,men det gjorde inte så mycket sa frisören för dom har öppet till klockan sju så det räckte att jag kom innan det. Visst var det gulligt? Fin blev han också och dyrt var det. Skulle ju vara himla bra om någon här hemma hade någon liten talang när det gäller hårklippning. Fast jag klipper Majken, Ester och Ernst ändå. Och jag går kanske en gång per år till frisören.
Och dagisfest blev det, men bara för mig och småttisarna. Och där tackade vi av vår familjs favorit dagisfröken, eller i alla fall en av dom. Så klart började jag grina. Hon började på dagis samtidigt som vår äldste började. Hon är personlig, snäll, rolig, glad. Tänk alla dessa människor som är en del av ens liv några år och sen försvinner. Det är ganska sorgligt. Och blir bara sorgligare med åren. Och jag har varit dålig på att hålla kvar också. Det är ganska många människor som jag skulle velat ha kvar, men som bara försvunnit för att jag inte orkat hållakontakten. Fast med dagisfröken är det ju en annan sak, men vi kommer att sakna henne.
Och fredagen får vi lösa genom att dela på den. Allt går ju, men ibland så skulle det ju vara skönt att vara lite förberedd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar