Signe har fotat blomman
Tur vi har nära till skogen. En kväll gick vi dit en kort stund och alla njöt. Det är så himla lätt att glömma hur lite det krävs för att skapa lite gemenskap. Vi har ju Otis nu och än så länge så känns det som att en liten stund i skogen är alldeles tillräcklig.
Igår sprang jag i skogen och vad mycket tankar man får, skulle kunna skriva massvis om jag hade möjlighet just då, men sen när jag kommer hem så glömmer jag allt. Jag önskar att jag kunde komma på något bra sätt att minnas..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar