Det kom tillbaka nu. Fast nu var det en oro och sorg över något annat som spillde över på honom. Det var skönt att se honom mumsa frukost i morse och höra hejdå när han gick till skolan. Och han äter frukt igen. Han slutade med det när han inte mådde bra. Jag älskar att han äter frukt igen.
om vanligheter, mänskligheter, stökigheter och barnsligheter
tisdag 9 september 2014
Sömnlös
En sån natt. Jag inser vad bra jag sovit på sista tiden. För oj vad trött jag är idag. Jag kunde inte somna för jag var verkligen ledsen igår. Och sen blev jag orolig. Gick till och med ner för att kolla min son. Allt jag såg var en stängd dörr. Jag kunde ju knappast öppna och kolla att han verkligen låg där. Jag vet inte om jag berättade om den kvällen och natten när jag var som oroligast för honom. Hur jag gick ut mitt i natten för att försöka kolla in i hans rum för att se att han var där. Jag såg ju inget. Förstås.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar