Vi far hem idag

Vi åker många mil i bil. Nu så mycket enklare än förr. Barnen har blivit större och någon fler bäbis får jag inte för min kropp verkar ha lämnat sådant bakom sig. Så oerhört sorgligt. Nu längtar jag väl  efter barnbarn då. 

Men nu åker vi hem och sommaren är snart slut. Det har regnat mer än solat. Och jag accepterar. Det enda jag inte accepterar är att den känns för kort. Ledigheten.

Jag försätter att läsa Gunilla Linn Persson. Håller nu på med Vännen. Och just nu känns hon och hennes tankar som min vän. Jag får ett behov av att flytta ut till en ö och leva enkelt eller om man hellre ska kalla det svårt. Ibland är det ju så att det vi gjorde till enkelt har blivit svårt