Allt känns nästan för bra förutom en, jag brukar aldrig svära men, djävulsk huvudvärk. Jag svär för att riktigt förklara hur hemsk den är. Himla hemsk. Försökt kräkas några gånger, men det går inte. Jag har sprungit idag. Det är därför huvudvärken är så här. Det blir så här när jag försöker börja träna efter långa uppehåll. Men nu är jag igång. Nu.
Men det som känns så bra är med barnen. Med den äldste känns det så fint och med dom andra också. Men med dom andra har det inte svängt så mycket så där är det mer som vanligt. Vågar vi tro på det här nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar