Allt börjar om

Lusten att skriva har väl sakta lämnat mig. Att blogga är ju så på utdöende. Ingen som skriver och ingen som läser. Men jag läser forfarande med samma glädje, men alla har nästan slutat skriva. Jag hänger mig fast vid de få som fortfarande finns kvar. Jag är väl fortfarande kvar själv, men allt mer sällan. Egentligen vill jag, men kommer mig inte för.

Iallafall så har det satt igång nu. Fioler, viola, fotboll, para strumpor, matlagning och lite annat.. Men vissa saker håller vi ju alltid på med som de två sistnämnda. Igår köpte jag kläder åt min 13-åring, han som aldrig köper kläder. Men nu ville han och det var fint att få ägna honom tiden och omsorgen.

Orkar verkligen inte

Det här med att jobba och ta hand om allt här hemma är en sån omöjlig kombination. Tänk alla som är så bra på det här dubbelarbetet. Det är inte jag alls.  Det är så mycket att göra här hemma och så många trötta människor. Jösses. Min man är ledig hela denna vecka, men ändå lagar jag middag. Det här med mat för lite olika koster som vi har här i familjen har blivit lite svårt för honom. Men han har målat fönster. Det är men märks ändå inte. Hur får man ork och tid till allt?

Upp och ner

Så är det. Huset är stökigt. Nej det skedde inte ett under när jag läste Konsten att städa. Jag kom igång, men sen gick luften ur mig. Idag har jag jobbat. Visat upp bibblan på ett evenemang idag. Fyra timmar i värmen. Så trött nu. Så har brorsan gjort en tårta till syrran som har namnsdag. Det var dagens finaste. Igår hade vi en fin eftermiddag och kväll på en ö. Men fram till vi kom iväg så var det så struligt. Jag tänkte om det överhuvudtaget går att få ihop och göra något tillsammans. Alla utom två kom tillslut iväg.

Jobba jobbet

Nu är det dags. När jag är där kommer jag att jobba utan paus. Sån är jag när det är mycket att göra. Sämre går det om jag ska sitta vid ett skrivbord och planera. Jag kan inte det. Men nu vet jag att allt har hopat sig och då jobbar jag som bäst. Men vemodigt att semestern är slut. Här hemma är de lediga till skolan börjar och min man även nästa vecka. Så  det är ju lite skönt att ingen mer än jag ska iväg just nu.

Jag och stora flickorna

Vi var på stan idag, jag och de två äldsta flickorna. Vi hade det så mysigt. Vad bra för nu är semestern slut. Det känns så tungt. Fikade gjorde vi också. En dag att samla på.

Sista semesterdagen

Okej sista dagen jag är ledig den här sommaren. Hur har den varit. Den har varit bra skulle jag svara. Men ibland har jag varit så ledsen så tårarna bara har trillat utan någon tydlig anledning. Och trött. Så trött så jag inte nästan har tagit mig ut ur huset och inte det heller p.g.a någon tydlig anledning. Men vi har också haft det så fint. Ulvön för 9 av 10 blommor av mig och Göteborg får 7 blommor av mig, mammas stuga får 6 blommor av mig och hemstaden får 4 blommor av mig. 

Dyster

Känner mig så ledsen idag. Kanske är krafterna slut. Vi följde med min man som skulle springa ett lopp och det borde vi inte ha gjort. Alla vältränade människor, framför allt män gjorde mig irriterad. Jag bara tänkte hur de får tid att träna. Hur de hinner? Här står jag med för många kilon, 6 barn, massvis med tvätt, mat som ska handlas och mat som ska lagas, barn som ska väckas, konflikter som ska trasslas ut. Jag orkar inte. Jag orkar inte se vuxna springa lopp. Snabba är de också. Nä jag orkar inte.

Pris till mig

Idag ger jag mig själv pris som sämsta mamman. När det mesta gick dåligt att jag blev arg och sen ledsen. Jag har två 6-åringar hemma och en av dem har hamnat i något slags tillstånd som mellan varven är så jobbigt så jag skulle behöva pausa alltihop ungefär 5-10 gånger per dag. Imorgon är en ny dag. Ge oss kraft och mod.

Kom på en grej

När jag lägger mig försent eller för sent. Som nu, som alltid, så räknar jag hur många timmars sömn jag får. Och då börjar jag räkna för fort så det liksom blir fler än det är. Det är barnsligt för det går inte att lura tiden.

Sen en tid tillbaka

Ja sen en tid så beställer jag hem varor från Ica som blir hemkörda till dörren. En gång i veckan ungefär. Det tar tid att beställa. Jag fnular på beställningen i flera dagar, lägger till och drar ifrån. Men det är ändå en sån vinst att få det hemkört och packat. Dom packar så bra om man jämför med mig. Jag blir alltid så stressad när jag ska packa så jag lyckas klämma sönder bröd i botten på påsen. Dom packar fint i papperspåsar. Det enda trista är att Coop inte har den här tjänsten. Det är ju våran närmsta affär. I sommar har vi haft uppehåll för vi har varit borta en del så då har det inte känts nödvändigt att fylla kylskåpet och skafferiet. Men nu är det fullt. Jag har fått tillbaka min obehagliga huvudvärk idag. Vad beror den på säger min dotter. Jag säger ålder. Att livet skulle rinna iväg så här. Varje dag just nu så sörjer jag livets snabba framfart. Det är väl inte sörskilt mycket fånga dagen över det, men så är det.

Jag känner att jag hör ihop med augusti

Lite varma fast ändå svalkande vindar och lite folk. Idag vi och kompis med barn och ett helt stor, fint spännande museum.

Nu envisas vi

Vi åker till stranden och vädret varierar. Men i tre dagar har vi åkt ändå. Tar igen att vi badat för lite den här sommaren. Igår var vi till Bäcksjön och vattnet var varmt. Men barnen började frysa ganska fort. Jag fick någon sån där insikt häromdagen. Jag tycker om augusti. Att vara ledig i augusti. Det är lite avslaget och glest med folk. Nästa sommar vill jag vara ledig minst två veckor i augusti. De små bråkar mycket med varandra nu och en av de stora är inte riktigt glad. Kompisarna är inte hemma och snart börjar hen på ny skola, i ny klass. Och sen tror jag att en dygnsrytm som innebär sena kvällar och sena mornar sliter på en. 

Jag vet inte, men kanske är det bra att sommarlovet snart är slut. 

I sommar har jag läst och läst

Rapport

Jobbat i veckan och drabbats av svårartad huvudvärk. Så blev jag ledig idag och det blev som sommar, alltså vädret. Men vi hade bestämt plocka blåbär så då gjorde vi det i värmen. En hel hink blev det och ny huvudvärk för jag hade packat för lite dricka. Dumma mig. Men vi avslutade kvällen med blåbärspaj.

Vi far hem idag

Vi åker många mil i bil. Nu så mycket enklare än förr. Barnen har blivit större och någon fler bäbis får jag inte för min kropp verkar ha lämnat sådant bakom sig. Så oerhört sorgligt. Nu längtar jag väl  efter barnbarn då. 

Men nu åker vi hem och sommaren är snart slut. Det har regnat mer än solat. Och jag accepterar. Det enda jag inte accepterar är att den känns för kort. Ledigheten.

Jag försätter att läsa Gunilla Linn Persson. Håller nu på med Vännen. Och just nu känns hon och hennes tankar som min vän. Jag får ett behov av att flytta ut till en ö och leva enkelt eller om man hellre ska kalla det svårt. Ibland är det ju så att det vi gjorde till enkelt har blivit svårt