söndag 31 januari 2010

Om att vara lagom präktig eller för mycket eller...


Häromdagen stod jag i köket och lagade två köttgrytor, en till bäbisarna och en till dom som äter kött i familjen. Stora E har slutat så då gjorde jag det också (rött kött) och matlagningen har blivit något komplicerad. Vi behöver en plan så vi ror i land med allt och allas behov. Och efter magsjukan så var kaoset värre än annars. Och vi har ju tygblöjor till bäbisarna så mycket vi kan, hinner och orkar och dom skulle vikas. Det skulle plockas överallt och aktiviteter skulle hinnas och ute så snöade det hela tiden så tvillingvagnen stod bäst still.

Och då kände jag hur jag blev som ett offer eller en slav under min egen präktighet. Och då är jag ändå inte särskilt präktig, men jag har vissa principer som jag har svårt att rucka på. Jag vill laga egen mat till bäbisarna och bra mat till familjen. Jag vill amma dom länge vilket innebär att jag nu gör det en massa på natten. Jag vill vara hemma med dom länge till och just nu så är dom väldigt mammiga fast dom har en pappa som är med dom mycket men han är ju borta mer nu än när dom andra barnen var små eftersom vi har fyra äldre barn som ska på olika grejer.

Och just den här torsdagen kände jag mig pressad in i ett hörn och det gick inte att ta sig därifrån. Och då tänker jag om jag var så där ännu mer principfast, om jag var riktigt ordentlig, om jag var en sån som var tvungen att städa ofta för att det var jätte viktigt att det var rent här hemma och om jag kände att jag var tvungen att göra någon slags yrkesmässig karriär eller om det var en massa andra saker som jag var tvungen hur skulle det då vara?

Jag menar vi äter ju snabbmat ibland, städar sporadiskt (mer sällan än ofta), glömmer att tvätta vissa dagar, struntar i att tjata på barnen att dom ska spela fiol/cello andra dagar, hoppar över sagoläsning på kvällen vissa dagar, låter barnen var vakna för sent ibland för att vi inte orkar lägga dom, blir arga på barnen fast vi inte vill men inte orkar annat ibland, andra dagar glömmer vi att kolla att dom gjort läxan och kommer på det när klockan är sent och det är läggdags, låter trädgården förfalla och en massa annat som vi gör fast vi inte borde. Men tänk om vi hade ännu högre krav på oss själva hur skulle det då gå? Det skulle inte gå, inte för oss.

Vad vill jag säga. Jag vet inte. Men ibland tror jag att vi är så många för att vi accepterar att vi kommer att misslyckas på en del plan. Helt enkelt.

lördag 30 januari 2010

Uppmaning

Istället för shopping och godis idag så ge pengar till den här insamlingen. Det är viktigt och väldigt bråttom: http://www.barncancerfonden.se/4711

fredag 29 januari 2010

Om tankar, om trassel och om annat

Ibland trasslar man in sig i tankar och det har jag gjort just nu så därför är jag alldeles tyst och har paus. Mina tankar har trasslat in sig i varandra och in i andras på något konstigt vis. Och jag tänker mycket på sorgligt just nu. Det finns ju sånt som är så oändligt sorgligt så man nästan inte kan förstå. Och det handlar inte alls om oss för här mår alla ganska så bra just nu.

Men snart så ska jag börja skriva igen för det tycker jag ju om, bara jag får pausa ibland och det får jag ju utan att be om lov.

fredag 22 januari 2010

Titta TV

Vi följer Annorlunda familjer igen. Tycker om det trots reklampauser och snuttifiering. Och plötsligt så känns det som att vi är ganska få i familjen. Herre gud bara åtta. Jag blir glad av storfamiljerna.

Så blev vi sociala till slut

Så kom veckan när Majken, Ester och Maria blev sociala och började gå på öppna förskolan. Och det var mysigt, men nu hann jag ju göra mindre hemma förstås.

Nöjda och glada efter den här veckan så fick Majken magsjuka i natt. Stackars, stackars. Två gånger kräktes hon och sen tror jag att hon blev bättre. Hon har i alla fall ätit, varit glad och badat balja två gånger idag så vi fick tillbaka goda Majkendoften igen. Och jag antar att vi blev smittade på öppna förskolan men det får väl vara värt det för vi trivs med att träffa lite folk.

onsdag 20 januari 2010

Hinner inte

Hinner inte med här just nu. Det är inte tiden utan huvudet. Att formulera tankar och skriva ner dom funkar inte. Vi hade elektriker här i över en vecka och då kunde jag inte tänka och knappt vistas här hemma. Men nu är det lugnt och skönt igen.

Det händer tokigt mycket med bäbisarna just nu. Det är så spännande. Och i natt, plötsligt så har Majken bara ätit en gång och Ester också fast hon äter oftast inte så mycket på natten. Så jag har sovit och sovit.

Och det var skönt och helt underbart.

fredag 15 januari 2010

nu är allt igång igen. Skolan och fiolen i tisdags, cellon igår, tidiga mornar, läxor, hitta saker på morgonen. Ja ungefär det och lite till. Och vi har elektriker här i huset som går igenom all el. Det skulle ta två dagar och nu är dom inne på sin femte. Hjälp jag vill ha tillbaka mitt hus igen. Mitt eget hus.

lördag 9 januari 2010

En konversation

mellan mig och min dotter (ungefär ordagrant) Men var har du varit? Du sa aldrig vart du gick. Jo ja sa: Hej då nu går jag till Stella. Jasså det hörde inte jag. Och du ringde inte och kollade om jag var där, säger min dotter då. Nä, svarade jag. Bra mamma, bra. Och så pussade hon mig mitt på munnen i pur glädje.

Jag ska helt enkelt släppa taget lite, om jag ska tro min dotter. Slappna av och tro att hon klarar sig.

Vackra saker


kan jag inte få nog av. Önskar att jag lät bli att hela tiden längta efter olika fina saker att äga. Materialist, tyvärr får jag väl säga i dessa dagar. men i alla fall måste jag få visa dom nya mössorna som mina bäbisar har fått. Beställda från Bonkeli Mini. Lite stora än så länge men verkar funka bra ändå. Vi var ute igår när det var iskallt och dom njöt i varsin pulka.

Jo och så har dom tossor därifrån också som jag köpte i höstas. Superbra som faktiskt sitter kvar på bäbisfoten. Och det tror man ju ska vara självklart när man köper ett par tossor till bäbisar. men efter 6 barn och ett antal olika tappade tossor så vet jag att det inte är så.

fredag 8 januari 2010

Julkrubba


Nu börjar det här jullovet verkligen att gå mot sitt slut. Känner mig vemodig. Fast vi har haft så många lediga dagar tillsammans. Här kommer i alla fall den fina julkrubban på bild. Och granen måste tyvärr ut nu för barren rasar. Tråkigt för den ger så mycket stämning.

onsdag 6 januari 2010

Och imorgon

eller en annan dag kanske jag kan berätta hur det är att till exempel besöka ett äventyrsbad med tre stora simkunniga barn som inte sitter i vagn och med två niomånaders troll som är beroende av sina föräldrar, sin vagn och lite annat.

Det fanns ingen hiss, omklädningsrummen låg en trappa upp, vagnen fick man bara ha i ett av rummen där det fanns bassänger och det var inte där barnen badade. Det var lite krångligt. Men vi var glada idag och då går det. Men livet som tvillingförälder är inte alltid busenkelt och självklart.

Något

osammanhängande skriver jag märker jag när jag läser. Men jag känner mig lite så också. Jag tänker på det och det och så lite på det och mycket på det och så är jag lite trött kan man säga. Nu för tiden.

Och

han har inte haft hemlängtan förrän igår, tror vi, för då kom ett SMS klockan 12: God natt. Min man läste det och somnade om. Då kom ett till: God natt. Då svarade min man och då blev det lugnt. Innan det så längtade vi mer efter honom än han efter oss. Vi läste ivrigt varenda SMS som damp ner.

Och igår ringde han och dom hade förlorat en match och allt kändes tungt. Då var det långt mellan Umeå och Uppsala.

Dagar går

Här går dagarna med till exempel firande av två åttaåringar. Igår med paket och tårta och idag åkte vi iväg till äventyrsbad drygt 10 mil hemifrån. Ester slog sig rätt ordentligt häromdagen och fick fläskläpp. Och jag blev så rädd. Man får såna där otäcka tankar om vad som skulle kunna ha hänt om det gått värre. Ja usch vill inte tänka på det.

Nu är vi skönt trötta efter dagen på badhuset och imorgon klockan halvsju på morgonen kommer tåget hem med min tolvåring. Ute i stora världen. Längtar efter honom.

måndag 4 januari 2010

Lite julpynt


Jag skulle visa vår fantastiska tovade julkrubba också som vi fick av farmor men kortet försvann provar senare. Det här slottet jobbade jag och barnen med länge och mer pyssel vill jag ha 2010.

Och några till

All denna fiol som ger så mycket glädje men som i år också tagit en del energi när två bäbisar hängt med på alla lektioner och konserter.
Från Umeå till Barcelona. Matchen blev flyttad så det blev bråttom från flyget till matchen. Zlatan var med. Platserna var lite dåliga och sonen bytte plats och blev till på köpet spanjor. Fick samma levande kroppsspråk och då hade han bara varit där ett par timmar. Men barn lär ju sig fort.
Här åker han sightseeingbuss i Barcelona. Första utlandsresan i hans liv. Och nu är han på cup för första gången långt hemifrån. Liten blir stor.
En installation i tvättstugan. Hon ser i alla fall ut att trivas.
På hotell i augusti. Bäbis stortrivs men var ska vi andra sova?
Kärlek.
Han som aldrig varit intresserad blev plötsligt fotbollskille.
Ett vattendjur ligger och flyter i mina barndomsvatten.

Hela sommaren badade vi men det var kallt nästan jämt.
Stället vi besöker varje sommar.
Han som badar minst kastar sig ut i sjön högt uppe i tornedalen.
Äldsta sonen på fotbollscup i annan stad och mötte superlag från Afrika. Och vi som tyckte att det var långt till Piteå.
Alltså vi köpte ny soffa och vi njuter av att få plats. Flera i rad.

Vi är trötta ofta men sover inte ändå. Man har ju inte tid.

Mystroll i vagn.

Ännu mera mys 2010 hoppas vi på.

söndag 3 januari 2010

Några bilder från ett år

Julbak. Stora E gjorde degen själv och det var bra för vi måste hjälpas åt mycket mer.
Bäbis äter gröt. Gott
Många gånger om dagen ser det ut så här. Ja och även på natten och på morgonen. Lite jobbigt. Ibland.
Äter mat. Gott.
Jag har nästan bott i soffan. I alla fall när bäbisarna var mindre.
Större bäbis i ullkläder som hon fått av tomten.

Vi köpte en sån här. Äntligen. Gissa vad?
En kattunge. Det har blivit några genom åren. Men nu kan hon inte få fler.
Ett kök om sommaren.
Och jag klippte håret och det var så skönt. Snart måste jag gå igen och klippa mig. Gör det väldigt sällan. Nästan inte ens varje år. Och jag borstar aldrig håret.
Vi lagar mycket mat. Broccolisoppa är den soppa vi ätit mest av alla soppor. Alltid.
Bära bäbis.
Små ljuvliga paket som kom till oss. Den vackraste av gåvor.
Syskonbus.
Helt nya tänder. 2009.

Och så blev det jul igen. Fast vi nästan inte hann.
Och så nyårsafton med en så här swiss. Och sonens egenhändigt snickrade ljusstakar.

Ett hjärta jag hittade hemma en lördag

fredag 1 januari 2010

Bullerbyn

på TV idag och det gör mig nästan sjuk. Tycker allt är så vackert och fint så jag bara vill vara där. Klä mina barn i gamla klänningar och skjortor, bo i ett gammalt hus med pärlspont, sätta upp håret i två flätor på huvudet, bo i liten by, laga all mat från grunden och mycket mycket mer.

Finaste Bullerbyn.

Så ledsen

och förtvivlad över försvunnen flicka och våld mot kvinnor. Får inte förekomma och ändå så gör det det. Hur ska man skydda sina barn och hur ska man uppfostra sina pojkar? Så det blir bra.

Sovande rumpor

Två rumpor, en prickig och en randig, sover. Festprissarna är helt slut idag. Majken som fick krupp sov inte mycket i natt och Ester som inte ville missa något igår är helt slut idag. Ester fick skrattanfall igår när E hade gjort en koja åt henne i soffan. Hon tycker att E är en toppen storebror och skrek igår när han gick till ett annat rum.

Nyårsafton

Gott nytt år önskar jag alla som tittar in här. Vi firade tillsammans med oss själva. Det brukar bli så på nyårsafton. Ingen bjuder oss och vi bjuder ingen. Och vi längtar inte bort på nyårsafton. Äldste sonen tyckte nog att vi ska fira med någon. Men vi har haft besök i en vecka och det var ganska skönt att ta av sig kjolen vid 11-tiden för den spände i midjan efter allt frosseri av räktoast, lammstek med potatisgratäng, marängswiss och godis, ostkrokar och chips. Och min man skulle jobba på akuten klockan åtta så han skålade i pyjamas. Det tyckte äldste sonen var hopplöst tråkigt.

Och sen vid två så får Majken krupp och sov oroligt resten av natten. Vid femtiden klädde vi på henne overallen och hon och min man stod ute på bron i en halvtimme. Och sedan kunde hon sova till halvtio. Men hon är inte bra. Min dotter har haft krupp ett par gånger, men hon var 6 år första gången. Ska man oroa sig för förkylningsastma nu? Vi har hittils klarat oss från allt sånt.