om vanligheter, mänskligheter, stökigheter och barnsligheter
onsdag 6 januari 2010
Något
osammanhängande skriver jag märker jag när jag läser. Men jag känner mig lite så också. Jag tänker på det och det och så lite på det och mycket på det och så är jag lite trött kan man säga. Nu för tiden.
2 kommentarer:
Anonym
sa...
Du säger att du skriver osammanhängande. Men det är det som är charmen med dig Maria. Jag har en syster som bor utanför Kalix, Storöhamn, som också läser din blogg (tips av mig) även hon älskar din blogg och hon säger jämt, då vi talas vid i telefon: "har du läst Marias rum, herregu, vilken underbar tjej" Ibland får vi goda skratt åt något du skrivit, ibland oroas vi, men för det mesta säger vi bara att "din blogg ÄR så bra". Jag har ju känt dig sedan du var barn. Du får aldrig förändras till något annat än den du är..och det gör du nog inte heller. kram från Gunnel L
Hej Gunnel När jag läste det här så blev jag tårögd. Jag känner mig rörd. Är så glad för att du finns här och nu också din syster. Fantastiskt. Många kramar
2 kommentarer:
Du säger att du skriver osammanhängande. Men det är det som är charmen med dig Maria. Jag har en syster som bor utanför Kalix, Storöhamn, som också läser din blogg (tips av mig) även hon älskar din blogg och hon säger jämt, då vi talas vid i telefon: "har du läst Marias rum, herregu, vilken underbar tjej" Ibland får vi goda skratt åt något du skrivit, ibland oroas vi, men för det mesta säger vi bara att "din blogg ÄR så bra". Jag har ju känt dig sedan du var barn. Du får aldrig förändras till något annat än den du är..och det gör du nog inte heller.
kram från Gunnel L
Hej Gunnel
När jag läste det här så blev jag tårögd. Jag känner mig rörd. Är så glad för att du finns här och nu också din syster. Fantastiskt.
Många kramar
Skicka en kommentar