Julgnäll

Tröttare än jag vet inte vad. Arg på min man. Alltså börja om i högpresterande kör när vi fortfarande har ett krävande liv på hemmaplan och på jobb. Nu julkonsert i två dagar efter varandra, med samling redan på dagen. Här hemma tvättar jag, handlar och lagar nästan all mat, går på alla eftermiddagsaktiviteter som skolflika, simskola och fiolspelning Han gör också mycket förstås, men det känns som att så mycket ansvar är mitt. 

Vad ska vi äta? Den frågan är min, som att jag har patent på den. Jag är mer intresserad, skulle bli tokig om mat innebar korv och makaroner och fiskpinnar för ofta. Men ändå så skaver det. Nu kommer det här med julklappar och julmat och julbak in och där kan man säga att jag har patent igen. Nu tillkommer det faktum att jag sovit för lite i veckan. Då ser jag rött. Och jag finner det nästan omöjligt att acceptera en helg med körsång. Men julen då, säger jag. Julen?