tisdag 20 oktober 2015

Del 2 att bli omtyckt?

Jag skulle kunna fortsätta på det ämnet. Det kan vara när någon inte hälsar lite så där diskret. Så där låtsas inte riktigt se. Eller när man pratar med någon och jag känner att den nog inte vill det, egentligen. Eller när jag hör mig själv säga till min man "Hon tycker nog inte om mig". Han frågar hur jag vet det och jag svara "att jag bara vet".

Men då blir man också så förvånad när någon uppriktigt verkar glad över att se en. Glad över att se mig?! Mig!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ja visst är det knäppt. Jag är likadan och är 40 plus. Det tar mycket kraft från mig. Mycket tankar och oro att jag inte är omtyckt på jobbet. Varför blir man så?

minna lindeb sa...

Jamen precis.
Jag förstår mej inte snart överhuvudtaget på nån.
kanske lika bra att börja umgås enbart med djur.
Hästar och hundar och katter och fåglar
Dom är dom man ser att dom är.
Så mycket enklare.
När blev man såhär?
Nihilist liksom ;)

Maria sa...

Hej
Känner igen mig. Tycker de om mig? Jag kanske inte är tillräckligt trevlig, bra o.s.v Man vill snart strunta i sånt. Få en sund självkänsla.

Maria sa...

Hej
Ja mycket enklare med djuren.