tisdag 30 augusti 2016

Vilken dag

Jag har promenerat. Länge. I världens bästa stövlar.  

En dag när det är vår då ska jag gå i stövlar...

En sång av Jujja och Tomas Wieslander.
Älskar deras sånger. Iallafall, jag och väninnan Åsa funderade över liv och trädgård när vi gick. Sen hem till mumsiga rester och mina egenodlade Vaxbönor som jag förvällde och åt med smör, salt och peppar. Sen åkte jag till Granngården och köpte spån till mina trädgårdsgångar som jag försöker skapa. Så hittade jag skruttiga växter och bärbuskar för 70 % av priset. Sen till Willys för att inhandla sånt som saknades, bland annat balsam. Båda stora döttrarna gick i taket när vi inte hade balsam. Då blir man/jag förvånad, alltså av dess betydelse.

Sen hämta barn och picknick på filt i trädgården. Jag gräver överallt nu. Rätt maniskt. Bara jag hinner innan vintern.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Inte är det för sent för trädgårdsglädje i ditt liv... låter underbart. Och så fint det ser ut med allt det gröna och blommiga. Kram/E

Maria sa...

Ja fint och struligt på samma gång. Nä kanske inte försent, ment tänk om alla barnen hade fått med sig odling i livet! Jag får försöka få med mig de yngre nu! Kram