Denna fasta

Jag har fastat nu i drygt två månader och det går tungt nu. Måndagen är jobbigast, kanske för att jag är ledig. När man är ledig är det trevligt att äta, så är det bara. Men jag går ner i vikt och det ska jag ju för hälsans skull och kanske för bli finare också. Fast jag vet inte om någon annan än jag bryr sig. Fast det är väl viktigt att jag trivs. Torsdagen när jag också fastar går lite lättare. Men just nu är jag rädd att jag ska ge upp för den här svackan jag hamnat i. I början gick det så mycket lättare, men det kanske går att komma dit igen. Jag äter ungefär 500 kalorier en sån här fastardag och det är inte så mycket inser man på kvällen när hungern gör sig påmind. Men som sagt, jag ska fortsätta kämpa ett tag till.

Vi har varit lediga och gjort lasagne och varit i stallet och där hade Signe hoppning. Tänk att jag ridit så länge och nu först inser att hästar är rätt så stora och ibland en smula läskiga. Men stallet är bra där flickorna rider så jag känner mig rätt trygg. 

Fina söndag ändå på något vis

Kaos och flytt av möbler bestod halva vår söndag av. Sen tog vi barnen minus två och gick på Kinarestaurang. Vardagslyx eller helglyx. Sällan kan vi egentligen göra det, men nu kunde vi. Det var verkligen familjevänligt, även om jag inte älskar sån mat. Men jag älskar att se barnen med stora glassefterrätter och njuta eller se Ella äta massvis bara för att det är så gott. 

Joen satt hemma och skrev hela dagen. Rätt så fokuserad och hade inte ens tid att följa med. Klockan 24.00 senast skulle uppsatsen vara inne, en riktigt lång uppsats om källkritik och han hann. Roligt att se honom så fokuserad och målmedveten och också roligt när han får skriva för det gillar han egentligen bäst i skolan, tror jag. Men nu går han natur och då är det ju mycket matte och lära sig namnen på olika (tråkiga enligt honom) växter. Men jag tror att han får en bred utbildning iallafall. 

Skåpet och pianot bytte plats och en liten kaffeservis som min man tyckte vi skulle ta bort hamnade i låda som Ella vill ha när hon flyttar hemifrån. Alltså nu börjar dom bli stora.

Saker faller på plats

Soffan i köket från Kangos har fått ny skumgummi och ny vaxduk. Skön blev den och den där doften av gammal källare tror jag håller på att försvinna. Möblera om gör vi med hopp om att vi ska få bättre plats. Vi får se hur det blir.

PS.  I grå skåpet står en massa te. Från att aldrig dricka te så dricker min man det hela tiden nu. En förkylning verkar helt ha ändrat hans smaklökar och själv bestämde jag mig för en månad sedan drygt att dricka mer grönt te. Nu får vi väl unna oss lite goda teer från tehörnan och inte bara dricka en massa från Willys.

Var ska vi ha det?

Fina skåpet från Kangos. Jag vet inte var vi ska ha det bara. Passar inte så här intryckt i hallen.

Hokus pokus Alfons Åberg

Bra film tycker jag och ännu bättre musik. Timbuktu och Ane Brun sjunger (bland annat). Majken och Ester andra biobesök i deras fyraåriga liv. Fel tid bara, klockan fyra på en lördag. Godis på bion och inte det minsta sugna på middag sen och så åt vi våfflor till lunch. Värsta supernyttiga dagen.

God morgon

Idag ska vi försöka gå på Pomos piano. Till och med Signe vill följa. Dom släpper gratisbiljetter klockan ett så jag hoppas att vi får några biljetter för nu har jag peppat Majken och Ester på det här. 

Nu har jag blivit kallad till mammografi och jag är så orolig och rädd. Nu kom den där ångesten som ett brev på posten. Min man försöker lugna mig, men det går inte så bra. Livet innebär en massa läskiga saker och jag ska bara försöka hantera sånt på något sätt. Jag är så van att vara rädd för det mesta, men det kanske skulle gå att jobba med. Jag har nu reserverat en CD-skiva som handlar om oro, eftersom oro är ett normaltillstånd hos mig. Något jag lever nära med hela tiden, men som sagt, det kanske inte egentligen skulle behöva vara så om jag får rätt hjälp. 

Tack helgen för att du kom. Den här veckan har jag varit sliten. Det är en förkylning som inte bryter ut, men som ändå känns lite. Jag, Otis och flickorna ska gå på promenad i skogen nu, i höstskogen. För plötsligt kom kylan och hösten.

Vad händer?

Plötsligt så klipper hon av sig håret, vill gå på Håkan Hellström och lyssnar på musik oavbrutet. Kärlek känner jag.

Så här vill jag bo

Men, alltid detta men. Ett är för dyrt och båda ligger på ställen där vi nog inte kan bo. Ett i en by. Skjutsa, skjutsa, skjutsa skulle det bli då. Och det andra dyrt och på fel sida om älven. Men jag älskar gamla hus, särskilt såna här. Undra om jag någon gång ens skulle vilja lämna hemmet om jag bodde så här?

Trött

Så himla trött. Jag älskar det här livet, men vill att dygnet ska ha fler timmar. Kunna komma hem till ett städat kök ibland, men det går ju inte när morgonen har för få timmar. Så jobb och sen barndans och så hem. Hemma laga middag i det stökiga köket. Då skulle det också funnits någon fler timme. Sen Joens spanska verb som han inte hinner lära sig, säger han iallafall för allmatte han måste lära sig. Han behöver någon timme extra också. Så någon timme till mig för att läsa, fika, baka, tvätta, plocka. 

Bara lite mer tid så att inte barnen blir stora så himla fort också.

En eftermiddag hos oss

Egentligen rätt bra

Jag sorterar och ju längre jag hunnit desto lugnare blir jag. En bättre mamma blir jag. Men så är jag småförkyld och så där luddig i huvudet som man blir då. Det är det enda. Tänk att det här sorterandet skulle få mig att må bättre. 

Pippisvansen

Hon vill ha Pippifläta eller Pippitofs och långt hår. Men hennes hår växer inte så fort. Fast nu tror jag det är på gång.

Dramatisk

Jag är så dramatisk som person. Blir arg på mig själv för hur jag är. Som det där med att jag tvivlar lite grann varje gång äldsta sonen är ute på natten att han ska komma hem igen. Han kom hem igår också, klockan tre. Fatta tre. I sjuan och åttan var han alltid hemma förutom när han var i skolan eller tränade, men nu är det annorlunda kan jag säga. Han är social och det är bra fast det här hemmalivet är också viktigt. Det gäller att hitta balans. 

Igår såg han Dennis Lyxéns band och var mycket nöjd. Spelningen var försenad och började inte ett som det var sagt. Ett brukar vara tiden vi tycker att han senast ska vara hemma. Men det funkar ju inte att ha en regel och alltid hålla fast vi den. Då vore vi ju väldigt oflexibla, men som sagt nerverna är på helspänn. Jag ber lite till Gud också för säkerhetsskull. Så nu vet ni ännu lite mer hur jag är. Jag har mina svarta hål som bara öppnar sig och jag trillar i lite väl ofta.

Resultatet av förrådsstädningen del 2

Men förrådet blev fint och lite renare. Att jag inte tog en före-bild. Ni skulle ha sett. 

Resultatet av förrådsstädningen

Ett tvättberg. Jag hittade lite småsmutsiga kläder och ska dom ges bort vill jag att dom ska vara så rena som dom kan vara. Så behövde lite vinterkläder tvättas. Ja så här blev det. Ett nytt rum att städa. Det är som Sisyfos stenar det här hemmet.