Stolt

Jag har inte varit på topp idag. Som jag blir när jag inte är frisk och ska fixa familjen. Min tillflykt blev en stickning. En mössa till lilla M och sen en till lilla E och sen hoppas jag att dom stora ska vilja ha också. Men vad stolt jag är att jag bestämde mig för att vara hemma även imorgon när tålamodet tog slut vid missnöje över några potatisbullar. Har jag blivit lite äldre och klokare? Att orka hemma går före jobbet. Så är det. Nu vet jag.

Så arg

Jag tänkte att imorgon går jag väl på jobbet då. Inte frisk, men friskare. Mina två yngsta är på dagis några timmar idag och igår eftersom det var tänkt att jag skulle jobba. Att inte ha några nära och kära i närheten gör livet minst sagt skört. Som i tisdags när jag är ledig och blev sjuk och min man fick komma hem. Jag är ju bara hemma utan ersättning så då finns det väl ingen ersättning min man kan få för att han fick gå hem? Jag tror inte det. Så då är jag glad för dagis. Jag och två 12-åringar hemma. Jag värmer potatisbullar till lunch. En kommer inte hem som hon lovat och en bara nä potatisbullar på höstlovet. Jag blev så upprörd. Arg som ett bi. Det krävs lite av mig just nu för att överhuvudtaget åstadkomma någon mat. Och så det där suckandet. Ja men då gick det upp ett ljus för mig. Jag jobbar inte imorgon. Jag är inte kry. Jag klarar inte en suck över färdiglagade potatisbullar. Jag behöver samla kraft igen och bli stark. Jag har ju inte ens min vanliga röst än. Så nu vet ni hur arg jag är idag. Och en lite tolvåring kom i kläm. 

Det gick bra fram till middagen

Sen kom nog febern lite tillbaka. Men ändå, vilken skillnad från igår. Jag gjorde fiskpinnar rullade i panko och kände mig väldigt modern. Och dom blev goda. Lite bilder från vår skogspromenad häromdagen. Majken är hund och Ester matte.

Cravings

Som när man är gravid fast jag är ju bara sjuk. Aptiten har varit usel sen i fredags. Bra bantningsmetod är ett sätt att se på det hela, men mest tror jag det är dåligt för energin försvinner också. Men jag får alltså cravings. Arlas naturella yoghurt med Kelloggs special, bröd med skivad leverpastej med saltgurka på, bubbelvatten, chips med stark chilidipp. Vad jag inte vill ha? Det mesta fast mest inga grönsaker och annat nyttigt. Jag hoppas det vänder. Och igår var det verkligen värst så idag är det bättre.

Kompass

Jag har aldrig förstått hur kompassen fungerar. Det där med orientering i skolan var inget jag glänste i. Fick hoppas att kompisen kunde. Sitter på jobbet med två kollegor och det är samma för dom, kompassen lärde dom sig inte. Så min dotter, 15 år gammal,  frågade mig häromdagen:- Vet du hur en kompass fungerar? Och jag bara, nä och hon börjar förklara. Jag fattar fortfarande inte, men jag fattar att hon fattar. Hon är så naturvetenskaplig det barnet. Jag har alltid bara sett hur lika vi är. Dålig ordning, blir lätt arga, gråter åt sorgligheter, kan inte koncentrera oss så bra. Men jag lovar och svär jag är inte det minsta naturvetenskaplig. Hon tänker på en annan nivå. Fascinerande. Vad ska det bli av henne? Nu är hon och brorsan ensamma i Stockholm. Mormor valde att stanna i Uppsala och kanske skulle hon inte riktigt orkat med i ungdomarnas tempo. Jag är lite smånervös, men det känns roligt att dom umgås. Det behöver dom.

Avbrott

Jag skulle vara ledig en dag på höstlovet + idag då jag alltid är ledig och min man skulle vara ledig på fredag. Dom två äldsta är hos mormor 60 mil bort så vi är bara 6 hemma. Vi skulle kanske åka på äventyrsbad och gå på muséet. Så fick jag feber, sen halsont, sen hosta och nu hemsk huvudvärk och illamående. Hejdå höstlov. Min man hann vara en kvart på jobbet innan han fick komma hem och ta över. Jag kunde inte stå upp i morse p.g.a  huvudvärken. Sen sov jag till ett och har legat i sängen nästan precis hela dagen. Jag som trodde att jag var på bättringsvägen. Tacksam över dagar när man inte mår så här. Så svårt att vara mamma i det här tillståndet. Nu har jag sjukskrivit mig i de två kommande dagarna så får vi se hur jag känner mig på fredag. 

Denna förlylning

Så dålig sömn. Hostar och så ont i halsen och så ska vi ha höstlov. Det blir så himla tungt såna här dagar. Man ska vara hemma och fixa och dona och gärna ha lite tålamod och uppfinningsrikedom. Istället vill jag bara ligga i soffan. Spelat spel har vi iallafall gjort. Nu ligger de små i soffan och lyssnar på först Emil och nu Loranga. Jag lagar lunch, det bästa jag vet, nämligen grönsaker i ugn. Det är gott alltid, kanske nu också när jag är så förkyld så att smaksinnet blivit förvrängt.

 Mina stora har åkt till sin mormor idag. Åkt flygplan härifrån till Stockholm och sedan flygbuss till Uppsala. Jag var nervös, men dom verkar klara det så bra, min 17 och 15-åring.

Oj

Jag blev sjuk. Feber i fredags och ont i halsen igår och hosta idag. Verkar jobba fort iallafall, kroppen med viruset. Och man blir så tacksam när man blir lite piggare. När man inser hur mycket man orkar när man orkar. Och hur lite man orkar när man inte orkar. Och vad allt smakar jättekonstigt. Fredagstacosen tog priset i att smaka konstigt. Värre än vissa av våra barn i att vara kräsen har jag varit.

En dag utan

huvudvärk. Så skönt. Jag har varit så påverkad av den för den har suttit liksom över ena ögat och påverkat synen och gjort mig lite illamående. Men nu så, mycket, mycket bättre. Jag har så intensivt på jobbet. Ett litet bibliotek och vi är få som jobbar där. Man ska göra allt och jag jobbar bara halvtid. Men det som är bra är att jag trivs riktigt bra. Idag när jag cyklade till kyrkan för att berätta på en Öppen förskola vad vi hade för verksamhet riktad mot barn så tänkte jag att det är spännande med ett helt nytt område. Som att vara nyinflyttad, vargenda gata känns ny.

Och igår en till violalektion. Jätte, jätte mysigt och roligt och till och med spännande.

Ledig huvudvärksdag

Haft huvudvärk i flera dagar. Liksom på ena sidan. Jag har känt mig så trött idag, helt slut. Då blir jag orolig. Vad är det för fel? Fick jag brev från sjukhuset om att jag måste lämna ytterligare ett prov. Nej, varför då? Ringer min man, doktorn, hans svar gjorde mig ännu oroligare. Nä nu är det något hemskt. Hjälp. Livet skört, vackert, ömtåligt och tåligt på samma gång. Inte ta ut saker i förskott försöker förnuftet och känslorna vägrar lyssna. Dom bara jo nu är det dags. Nu kommer katastrofen. Den där som du bara väntar på hela tiden. Du kanske förtjänar den också. Ja så var jag en dålig och grinig mamma idag. 

Men så började småttingarna på viola idag. Och vi mammor spelade hela vår repertoar för barnen. Vi fikade. Livets fina kom och störde katastroftankarna.

Nya lampan

En tokig lampa som jag blev kär i. Och jag har sprungit. Oj vad vi är bra.

Springa

Nu ska jag ta på mig springkläderna och springa. Det känns så jobbigt. Och likadant varje gång. Sån här är jag, typ motionshatare. Fast det gick i måndags och det går idag. Sådetså. 

Hallförvaring

Vi flyttar runt saker i huset och tror att det då växer. Iallafall har vi nu bättre förvaring i hallen. Världens finaste påshylla.

Insikt

När jag gick här på morgonen med trötta ögon och blåsor i munnen. Dom där blåsorna som just nu sitter på ena sidan av munnen och som till och med ger huvudvärk på den sidan. Ja men alltså, när jag gick här och kände mig så, tänkte jag att jag ska göra varje dag värdefull. Vårda den och ta hand om den. Så tänkte jag. Som religiöst. Och omöjligt. Men mitt i det gråa få känna solstrålarna söka sig in. Så nu vet ni. 

Politiker

Min son har gått in i politiken. Just nu på kurs i Skellefteå. Jag försöker prata med honom om det här med barn. Att vi måste vara mer med barnen. Att vi blir lite lurade. Och väljer inte utan styrs att göra som alla andra. Lite sånt så att han kanske kan lyfta sånt om några år i sitt parti om han fortsätter att vara aktiv. Vi behöver seriösa politiker som tror på något och jobbar mot det och inte vänder kappan efter vinden hela tiden.

Själv har jag drömt mig bort på en möbelaffär idag och kommit hem med den vackraste lampa jag sett. Dom andra möblerna, lamporna och mattan var bara sånt fint man kan drömma om.