söndag 26 oktober 2008

Försvunnen

Jag är så trött i huvudet, alldeles slut fast dagen bara har börjat. Har p.g.a. alla förkylningar och annat helt försummat motionerandet och det känns nu. Men jag vågar inte riktigt springa och promenader är så långa och tidskrävande och varför gillar jag inte det? Det har regnat ute och det är grått.

Sonen är på match med mannen, som vanligt. Fast det är det inte för det har varit paus ett tag, men nu blir det en per helg. Fotbollen är slut för säsongen och innebandyn har tagit vid. Jag otrivs vid en innebandyplan: ljudet, tempot, klubborna. Men visst brukar jag titta ibland, men inte idag.

Hur ska en helg vara för att jag ska känna mig nöjd. Något slags missnöje växer inom mig efter de sista helgerna. Kanske är det alla kalas och Barnens hus besök tillsammans med mannens jourer och körkonserter. Tiden har inte varit min, den har varit någon annans. Redan inplanerad, uppbokad, använd, förbrukad, försvunnen.

1 kommentar:

malve sa...

Vilken lättnad det var när fotbollen var slut för säsongen. Och sonen vill inte spela innebandy i år, utan ska träna fotboll en gång i veckan med början i december eller så. Kan inte direkt säga att jag är ledsen över det...