söndag 31 oktober 2010

Och

ännu mer sen så säger man fel och tror plötsligt att barnen går i ettan fast dom går i tvåan. Men det beror på att allt går så himla fort. Livet rusar fram. Och man försöker hänga med och samtidigt så tänker man (jag) att jag ändå inte hinner på något vis.

2 kommentarer:

Maria sa...

Jag känner ofta att jag inte hinner med. K födddes ju nyss. Och nästa år ska hon gå högstadiet. Lite läskigt faktiskt.

Maria sa...

Hej Maria
otroligt läskigt och konstigt. Livet går typ superfort.