Jag sov nästan inget i natt för två bäbisar åt en massa och sov riktigt oroligt. Så jag har varit toktrött idag. Så där så ögonen svider och jag känner mig obekväm.
Och nu berättade min dotter något oändligt sorgligt om någon som jag inte känner, men bytt något ord med någongång då och då, men har sett i flera år och som nu inte finns mer. Som har barn. Som har gått längs vägen till skolan hand i hand med sitt barn. I ett sånt långsamt, behagligt tempo som alla barn älskar men vuxna oftast blir tokig av. Men inte den där pappan. Han gick så lugnt med sitt barn. Lät det ta tid.
Lite trötthet och vakna bäbisar är väl ingenting när man tänker på vad en del måste gå igenom.
1 kommentar:
Döden är hemsk. Jag kan inte tycka annat än den är fullständigt hemsk och otäck när det är unga människor som dör. Människor som behövs för små barn. Jag blir ledsen av att tänka på att små barn ska behöva sörja en mamma eller pappa.
Och ännu värre är ju att tänka att barn dör. HEMSKT!
Hörde på radio att ett tåg spårat ur någonstans vid svensk-norska gränsen och att en av de allvarligt skadade var en 6-årig pojke. Nu tänker jag på den lille pojken och håller tummarna för honom.
Skicka en kommentar