torsdag 28 juni 2012

Sova nära

Jag, småflickorna och äldsta sonen delar rum här på stugan. Rummet är litet och våningssängen ännu mindre. Vi har en madrass på golvet, men den är rätt tom på natten. Majken och Ester vill ligga bredvid mig, jätte nära helst och jag vill ligga nära dom, men nu får vi inte plats. Vilken tjorvig natt vi hade. Men när jag låg där och vi inte riktigt fick plats så kände jag ändå att det känns så rätt att sova nära. Det finns ingen anledning att påskynda separationen, en dag blir dom stora och självständiga, det har jag många bevis för. Så kom jag ihåg igår när vi bestämde att Joen skulle börja sova eget rum när han var två år. Så dumt tyckte både han och vi. Idag skulle jag inte gjort så.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Man ska göra det som känns rätt! Skruttan sov mycket bättre i eget rum (egen säng sov hon tidigt i ) och det kändes även bra för mig och maken. Det är ju jätteolika. Hon kommer sällan in till oss, och hon tycker mycket om sin säng. Första natten i huset ville hon gå och lägga sig själv, jag som trodde att hon skulle tycka att det var lite läskigt med allt nytt!

Maria sa...

Hej
Så tror jag att det är att man ska göra det som känns rätt. Inte tro för mycket på att saker måste vara på ett visst sätt. Jag tror att det kommer att visa sig när flickorna är redo ( och jag). Fast då har vi inget rum över.