Godis till lunch

Så skojades det här hemma av två femåringar. Det går upp och ner, livet. Idag i min KBT-grupp pratade vi om känslor. Att vi människor har så många känslor, men ofta så märker vi inte vilka förrän dom är riktigt starka. Istället kan man försöka uppmärksamma mindre känslor också och vila i sin känsla. Då försvinner dom fort, om man liksom tar emot dom och låter dom skölja över en, som en våg ungefär, istället för att fly från dom eller göra något annat snabbt och kanske ogenomtänkt. 

Jag har landat i några saker som är viktiga för mig och mitt mående. Det är sömnen och det är ordningen. Sen ska jag alltid ha något handarbete på gång. Sömnen i en stor familj är inte alltid lätt att få till. Tonåringar och små barn - en lite tjorvig kombination när det kommer till sömn. Och förra veckan organiserade jag lite här hemma. Och faktiskt har ordningen varit bättre sen dess. Men det finns mycket kvar att göra än.