söndag 17 februari 2013

Tvillingar

Idag råkade jag komma åt en bok om att få tvillingar. Den stod i hyllan och är milt sagt rätt tråkig. Jag fick den från BVC när jag väntade tvillingar. Nu blev jag helt rörd över att bläddra i den. Har jag fått tvillingar två gånger? Så stod det också om olika tips, som att det är bra om släkten kommer och hjälper till för det behövs när man får tvillingar. Då blev jag lite ledsen för det tog ju några månader innan mina föräldrar kom. Men det var ju inte det jag skulle skriva om, utan minnena, dessa minnen. Om att jag aldrig får vara med om det igen. För så är det väl?

Mina fina barn

Prickiga barn ritar prickiga människor och superhjältar. Vi har varit hemma med sjuka barn så lite de två sista terminerna, så vi har inte det minsta dåligt samvete. Jag har sprungit, idag med en av mina söner och igår med en av mina döttrar. Jag är glad när vi gör saker tillsammans, sånt som jag måste och så kan vi göra det tillsammans.

Vi har ätit en tidig lunchmiddag. Riktig husmanskost, köttfärslimpa och rotsaker i ugnen. Alla gillade förutom hon som inte äter kött som åt lite annat. Nu sitter jag här och lite trött och småflickorna ritar massvis. Det blir kanske en tidig kväll.

Jag berättar inte om en stor konflikt vi haft idag. Jo jag berättar att vi haft en, men inte med vem och om vad. Livet är både fint och tungt. Så är det verkligen







Söndagspromenad

Min promenadkompis har blivit sjuk och kan inte gå med mig nu på morgonen. Jag får gå själv och ha lilla hunden som sällskap. Det är rätt skönt att gå upp sju på söndagar. Sitta själv, oftast,med en kopp kaffe. Det enda som hörs är klockan i köket. Kan nog tänka mig en springtur idag igen. Tänk att man kan vänja sig vid något så fasansfullt som att springa?

lördag 16 februari 2013

Tränad

Springningen går lättare och lättare. Även om det blir sällan så finns det en viss regelbundenhet. Vår tvättmaskin har varit trasig över en vecka nu, men ska bli lagad på onsdag. Vi har tvättat hos grannarna, dom vid förra huset, en gång och idag gör vi det igen. Utan tvättmaskin blir det rätt tungt. All tvätt som man nästan inte vet var man ska sätta någonstans.

Vattkopporna har blivit fler, men flickorna är förvånansvärt pigga. Igår hade Ella tjejfest och vi skulle egentligen lämnat henne ensam, men med vattkoppor kan man ju inte lämna huset. Men det gick ändå. Vi var på övervåningen hela kvällen. Vi åt på Ernst golv och tittade på TV och åt fredagsmys. Nere skrattades det massvis så jag blev varm i hjärtat.





torsdag 14 februari 2013

Födelsedag och sjukdag

Min dotter är 14 år nu. Hon blev nog lite besviken så här på morgonen, men jag tror hon blir gladare under dagen. Hon fick inte jackan hon ville ha och min man hade köpt fel innebandyskor och besvikelsen nummer tre var att jag inte fattade att hon ville ha marängswiss redan på morgonen. Men hon fick varm choklad och mitt hembakta bröd och vi hade blåst upp två hjärtballonger åt henne.

Nu har jag ringt till dagis, mejlat till Joens fröken att han är sjuk fortfarande, mejlat till min chef, skickat ett sms till en kollega för jag missar en kurs jag skulle gått idag och skickat ett sms till terapeuten att jag inte kunde komma dit. Så nu återstår bara försäkringskassan. Som jag har en tendens att glömma bort. Och nu funkar inte vår dator så nu måste jag ringa.

Majken och Ester är världens busigaste ungar, eller iallafall har inte vi haft några busigare, så nu har dom ätit upp fem av 20 maränger, som vi (eller Ella) bakade igår, när jag var på toa. Dom hade gömt sig bakom en fåtölj och satt där och mumsade, sen när dom mumsat i sig flera stora maränger kom dom och berättade vad dom gjort. Dom är inte så bra på att hålla sina hemligheter hemliga. Så nu bakar jag fler, men det hade jag ändå tänkt så det gjorde inte så mycket.

Hittade en vaxduk i våran kökssoffa nu på morgonen. Vet inte om jag tycker den är fin, men längtar efter förändring så den får duga.





onsdag 13 februari 2013

Födelsedag

Imorgon fyller vår dotter 14 år. Så stor blir hon. Det är fantastiskt och vemodigt. Och den dyra jackan hon önskade sig är slut överallt så nu känns det lite sådär. Hoppas hon blir nöjd ändå. Imorgon blir jag hemma så jag hoppas kunna baka pizza för det vill hon ha. Vi får se hur vattkoppsflickorna har det imorgon.

Vattkoppor

Ikväll upptäckte vi dom. Först kände jag en i armhålan på Ester och sen hittade jag fler. Sen kollade jag Majken och hon hade också. Dom blev ledsna först, men sen räknade vi dom och då kändes det bättre.

måndag 11 februari 2013

Bild från vardagen

Måndag igen. Måndag som kommer att bli en ledig dag för mig framöver. Min chef vill mig så väl och låter mig slippa jobba kväll. Jag är så tacksam. Jag sover inte när jag jobbar kväll och min man far runt som en skållad råtta på olika aktiviteter. Det här vinner vi på. Vi vinner kraft.

Och annars har den här dagen varit helt okej. Men cykelkärra nu i för mycket snö är jobbigt. Jag kämpar som en galning. Sen glömmer jag och tar kärran imorgon igen för det är ändå lite lättare än att vänta på bussen.

Så diskbänken, den eviga.

söndag 10 februari 2013

Gillar fint

Kan glädjas åt fåniga saker, som fina förpackningar. Gillar att handla på Willys för dom har så fina förpackningar. Just nu bakar jag bröd och sen ska jag springa. Det var så kul att springa igår. Min man och tre barn har gått på promenad och ska titta på skulpturer av snö.

Min son ska välja till gymnasiet idag. Han drömde i natt en mardröm om matten på natur, men det blir nog den linjen ändå. Fast egentligen gillar han samhällskunskap bäst av alla ämnen i skolan och skulle vilja bli politiker. Fast kanske han skämtar. Men natur blir nog bra och om det blir för jobbigt så får han byta. Eftersom han själv har tvekat mellan natur och samhällsvetenskaplig ganska länge så är det svårt att råda honom. Han får pröva helt enkelt.



lördag 9 februari 2013

Springer en dag i veckan

Jag springer en dag veckan, mer blir det inte. Men jag promenerar nästan varje dag. Idag när jag sprang kände jag att jag får bättre motion. Lättad blev jag. Alla vinner på att jag orkar mer, inte bara jag själv. Då är de bara den där sömnen att få till. Så säger jag nu högt och hoppas att det blir sant, jag ska försöka springa på morgonen en eller två gånger i veckan. På badhuset öppnar dom 6 två gånger i veckan och någon av dom dagarna ska jag försöka ta mig dit. För att få tid till motion som är det svåraste i en stor familj. En mamma på badhuset peppade mig idag. Hon klarade det nu och berättade att det var kö till badhuset klockan 6. Helt galet tyckte hon och helt galet tycker jag. Vilken tid vi lever i. Och jag är verkligen ett resultat av den, eller en deltagare. Klämma in så mycket, på så kort tid. Fast jag försöker ju jobba lite och få tid till livet.

fredag 8 februari 2013

Det här med att ha svårt att somna

Jag har svårt att somna ganska ofta. Den här veckan har jag haft det nästan alla dagar. Jag blir trött av det, tröttare för varje dag. Tänk vad jag sov gott när Majken och Ester var mindre. Somnade om hela tiden fast jag ammade hela nätterna och olika barn hela tiden. Eller det var ju bara två, men ändå. Men nu, vaknade till och med i morse av ett litet miniljud från Bengts mobil. Prinsessan på ärten, det är jag. Och att inte somna det är ju inte värst, det finns ju värre saker, jag vet. Men just nu för mig, helt egoistiskt, så är just detta värst.

Annars har dagen gått utan större missöden, jo ett stort i trafiken i morse, och jag var verkligen helt oskyldig. Men vi klarade oss helskinnade. Jag har varit ledig och handlat med treåringarna och förberett matsäck till badhuset. Så nu har vi haft middag och bad på badhuset.

Trevlig helg om vi inte hörs.

onsdag 6 februari 2013

Läs den

Nu har jag läst en kapitelbok som jag gillade mycket och som passar för lågstadieåldern. Den är rolig på ett inte flåshurtigt sätt utan på ett genuint och äkta. Om två bästa kompisar, Ellen och Sorken, och deras vardagsäventyr. Dom träffar en äldre släkting till Ellen som inte vill vara vuxen och det vill inte dom heller bli. Hon har grått hår men hoppar i sängen och hänger knäveck i ribbstolar. Dom blir vänner och får en hemlighet tillsammans.

tisdag 5 februari 2013

Mina stora pojke

Nationella prov imorgon. Igen. Han säger att han måste ha godis till det, annars går det inte. Det är som att han bestämmer själv nuförtiden. Så länge allt flyter på bra och han verkar må bra så är det ganska lätt att släppa taget om en del.

söndag 3 februari 2013

En vecka har snart gått igen

Solen skiner helt brutalt vackert. Jag har gått morgonpromenad med min vän Åsa och våran fina hund. Så jag känner mig helt nöjd med att bara se på det fina genom fönstret. Den här helgen tycker jag om. Fredagskvällen var inte bra, men sen blev den bra ändå, helgen. Jag var så trött på kvällen på fredagen så det var liksom ingen ide att tro att jag skulle må så värst bra. Jag hade sovit som en skrutt den natten och ett barn hörde inte av sig som hon skulle. Allt ordnade sig men sen kunde jag inte sova ändå. Och min man skulle sjunga med kören hela lördagen och söndagen. Så då låg jag där i sängen mot lördagen, sömnlös, och blev sur över att det kändes som att helgen var över innan den börjat. Men så var det ju inte alls. Helgen blev ju bättre än bäst, fast det är klart, den är ju inte slut än. Jag har varit på dans med treåringarna och femtonåringen. Jag har varit på bio med elvaåringarna. Jag har sprungit på lördagsmorgon och promenerat den här morgonen.

Och i fredags berättade jag och en kollega sagor med dom finaste dockorna jag sett. Jag kände för ett ögonblick att jag älskade mitt jobb. Och då hade jag tidigare på dagen haft en urmysig förskoleklass i bussen som jag berättade sagor för och sjöng. Jag sjunger verkligen hellre än bra, men jag vågar och det är huvudsaken. Mitt jobb blev det där jobbet jag brinner för. Men brinna lagom är nog lagom så det är nog bra att jag inte gör sånt varje dag.

Nu är vi ätit såna här till lunch. Barnsligt gott.

fredag 1 februari 2013

God morgon

Idag ska jag åka till en by och ha en liten visning av Bokbussen och läsa en saga och sen på eftermiddagen ska jag ha sagostund med en annan tjej på ett annat bibliotek. Sånt som jag gillar. Äntligen. Fast jag är lite nervös. Det där med nya människor, nya platser och nytt allt. Och somna kunde jag inte för jag drack te igår på bokklubben min.

Och nu fredag, äntligen. Min man och jag är så trötta och lite tjocka. Så istället för att sova så pratade vi igår om att vi måste gå ner i vikt. Jag har redan börjat så smått och jag får så himla mycket motion just nu. Jag går hit och jag går dit och cyklar och cyklar. Igår cyklade jag till jobbet, hem på lunch, hundpromenad, cykla till jobbet, cykla till dagis och cykla hem. Min mans vardagsmotion har bara minskat. Svårt att hitta balans