Värmen

Dom här varma dagarna fungerar jag inte. Jobba, sova, äta och ta hand om familjen. Helt slut blir jag. I natt låg jag och snurrade i sängen i värmen. Luften helt stilla fast fönstret är öppet. Igår var det Joens middag på skolan i kostym och Ellas klass hade picknick på kvällen. Majken och Ester vägrar komma in från tomten. Bara vara ute. Helt skitiga är dom av all sand och allt damm. Idag ska mina fiolbarn på läger och imorgon ska min man fira sin syster i Stockholm. Jag ska berätta saga på jobbet idag. Och igår grät jag över ett hus. Jag och min man och småflickorna gick och kollade på ett hus precis vid järnvägsrälsen här i stan. Jag blev så förälskad, till och med grät på övervåningen där det doftade som hos min moster när jag var liten. Jag gillar min moster. Hon bodde i en fantastisk lägenhet på den tiden. Men huset var för dyrt, men det var som gjort för oss. Nu är det sålt till några andra. Jag har aldrig blivit så förälskad i ett hus. Men vi vågade inte för det var för dyrt, för att vi inte har bott här så länge. Men ändå ångrar jag mig. Vi bor ju redan nu så dyrt och reser inte eller så. Kanske hade det funkat med ännu lite dyrare boende. Men tänk om det skulle bli finanskris och vi sitter där med ett svindyrt hus med enorma lån. Ja inte vet jag. Jag blir lite sorgsen över det här iallafall. Nu ska vi ta tag i allt som behöver göras på det här huset. Ett rutigt köksgolv vill jag ha.

En tung dag

Fast jag har klippt mig. Äntligen. Inga tovar. Lockar för jag har ju självfall, men det försvinner under allt tungt hår. Joen på avslutningsmiddag i kostym. Ska jag inte sova i natt heller? Tredje natten i så fall. Solen steker och tankarna tjorvar.

41 år

Min mobil har lagt av och jag har bränt mig i solen. Jag har varit så trött. Igår sprang jag blodomloppet och kunde inte sova. Så klart kunde jag inte det för det kan jag ju aldrig när jag har sprungit sent på kvällen. Jag har blivit ytterligare ett år äldre. Jag tänker att snart är det försent för att få fler barn, säkert redan försent. Sån är jag. Konstiga, underliga jag.

Här är jag på morsdag

Kaffe och macka på sängen, min favoritdryck och min favoritmat. Om man kan kalla mackor mat. Och så är det städat hemma hos oss. Städat. Fast inte om man jämför med såna som har STÄDAT förstås, men vi är nöjda. Igår var jag på tapasrestaurang med mina vänner och hade det så bra och mysigt.

En stor unge skulle sova i tält i natt och en stor unge i en stuga med jämnåriga kompisar. Till stugan skulle han åka moppe. Men jag bli galen. Moppar är nog det farligaste jag och min man vet av det som ungdomar kan hålla på med förutom droger och alkohol. Nästan iallafall. Nu har alla hans vänner en moppe utom han. Fast vi och dom bor i stan. Jag tycker att det är så onödigt. Och man får bara säga ja och hålla tummarna. Så är det att ha ungdomar. På samma gång gläds man åt att dom har kompisar och att dom njuter av livet. Stora ungen i tältet kom hem på natten. Gullungen,

En lång dag till ända

Jag jobbar med mig själv. Hela tiden. Det märks väl inte, men det känns. Jag jobbar på mitt mående, eller med kanske det heter. Jag försöker jobba på mina relationer. Det är så konstigt det där med att kan vara så svårt. Att vara förälder är svårt, att vara kollega är svårt, att vara dotter är svårt, att vara syster är svårt.

Idag har det varit bra och kämpigt. Vi håller huvudet ovanför vattenytan, men inte så mycket mer. Min son sov i en koja med skolan i natt, men dom sov så dåligt så han och två kompisar cyklade hem fyra i natt. Dom går i fyran. Jag tyckte nog att vi borde ha blivit kontaktade, inte vill jag att han ska cykla hem vid den tiden fast han inte är ensam. Jag känner just nu att det händer saker som jag inte har kontroll på.

Många människor verkar så säkra på allt. På att det dom gör är rätt. Tvekar inte. Jag känner mig nästan inte säker på nått. Sån är jag.

Värsta husmoren

Middagen klar till lunch, köket rätt så snyggt, köpt en parasollfot, lånat nya böcker, shoppat på Kupan, sorterat tidningar och böcker, köpt blommor, promenerat med småttingarna i skogen . Känner mig stark, fast allergisk idag. Idag kom min pollenallergi. Jag har klarat mig rätt länge tycker jag. Förra året var jag mycket mer allergisk.

På bibblan idag så trollade en högstadieelev för oss och jag träffade en kille som var bästis med min äldsta son när dom gick på dagis. Det var en fin stund. Jo så var en förskollärare där med en liten barngrupp och lånade böcker. Hon var bara så fin med barnen. Förklarade och visade sån respekt för barnen. Det är klart att jag träffar jättemånga fina förskollärare, men hon den här var något lite extra.

I måndags hade vi en fin dag, igår tyckte jag inte om mig själv och mitt hus och då blir jag inte en så bra mamma. Men den här dagen har varit så mycket bättre. En riktigt bra dag. Hittills.

Esters tjockpannkaka

Jogga

Varje dag tänker jag att jag ska springa. I två veckor har jag tänkt det, men inte sprungit. Nu får jag väl ändå skärpa mig.

Men supersura jag

Jag borde inte ha börjat möblera om, eller jo det borde jag, men kanske inte på en söndag. Så blir det måndag, vår fina, lediga dag och allt är kaos. Fast jag är ju van för det är det jämt, men mer kaos än vanligt. Idag,tisdag, blev jag hemma för barnen var sjuka och kaoset var fortfarande ett faktum. Nu har min man tokstädat som bara han kan. Jag gillar att han städar så bra. Jag gillar att han gick ner på stan när min son var där i lördags. Ibland hamnar vi i konflikter om det där med vad barnen ska få göra och om saker är farliga eller inte. Den här gången tyckte vi nog båda att det var lite stort med att gå på stan en lördagskväll när det är en massa kultur i stan. Vad tokigt det där var, som om det var farligt med kultur. Nej men det var fulla ungdomar och flera polisbilar och sånt. Men han mötte vår son direkt och dom cyklade hem tillsammans.

Ellas kvällsfika. Sällan är jag riktigt så nyttig, men det ser himla gott ut. Storebror säger -Men är det för att lägga ut på instagram? Vad är det för tid vi lever i? Dottern bara- Så fånig är jag inte. Men det är tydligen jag för nu finns ju bilden här.

Men rubriken supersura jag kanske inte riktigt förklaras så bra. Men det är kaoset och solen, som så klart är underbar, men som samtidigt gör mig så slut och sur. Men imorgon är det finare här hemma och jag gladare.

Hemma

Ester har hosta, tveksam hosta. Sjuk eller inte, hemma eller inte? Hur ska man veta klockan sju när alla är trötta och känner sig nästan sjuka av tröttheten. Men hostan lät som krupphosta. Jag tror vi alltid får den i maj. Nu är vi hemma och jag ska försöka att inte ha dåligt samvete för som sagt, är hon sjuk eller inte?

Igår åkte jag och handlade på Coop vid åtta tiden. Så lugnt och skönt det var. Ingen full parkering eller långa köer. Jag lyckades till och med packa kundvagnen lagom full. Nu har jag gjort en köttgryta som kokar och ska koka länge. Nu ska vi väl plocka i huset som fortfarande är rätt påverkat av ommöbleringen.

Skogspromenad

Idag har jag gått på promenad i skogen med Majken, Ester, vår hund och efter smög vår katt. Hon
är lite lustig och vill alltid gå med när vi går upp i skogen, men hon går en lite egen väg bredvid våran och hon vågar inte gå så långt som vi. Sen på slutet, när vi nästan hemma, så anslöt hon.

Skogspromenaden var så fin. Lycka för mig är att se dom där småbenen kliva över rätter och stenar och se att dom kan springa utan att dom behöver akta sig för bilar. Sen hittade dom kottar som var tuggade på och då sa dom att ekorrar ätit på dom. Tänk vad dom kan. Dom kan så himla mycket.

Ester pratar mycket om att hon drömmer läskiga drömmar och hon pratar om att djur kan dö. Hon funderar mycket på det efter hon sett det där programmet på Bolibompa, Snoffe döden och jag tror jag det heter. Idag sa hon att hon var rädd att jag skulle försvinna. Hon väcker så mycket känslor hos mig. Som idag vid middagen när hon ville ha ketchup men sa senap istället. Då kan det bli riktigt jobbigt för henne om inte vi tar det på rätt sätt.

Möblerar om

Hela huset, eller fyra rum möblerades om och flyttades igår. Jag och två döttrar höll på hela dagen. Oj vad vi kämpade. Min äldsta dotter fick kämpa. Jag märker att hon mår bra om hon får jobba med händerna, men man måste kämpa för att hon ska jobba. På kvällen sa hon att hon tyckte att det var roligt att kämpa och jobba. På ett ungefär sa hon så. Hon är som jag i mångt och mycket. Vi behöver mindre stillasittande och mer aktivitet för att må bra. Vi är ju inte klara, men dom stora förändringarna är klara. Sängar och skrivbord har flyttat ner från övervåningen. Tunga ikeamöbler, alltid tyngst.

Sen vill mina småflickor sova i eget rum. Och helt ärligt så vill inte jag det. Jag mår så bra av att sova med dom. För mig är det tryggt att ha dom nära. För mig är dom fortfarande små och behöver den tryggheten. Men det är klart att dom ska få prova om dom vill. Rummet ligger bredvid vårt, så det är ju närmast. I natt har barnen sovit dåligt, dom stora. Vet inte om det är att dom bytt rum eller värmen, för oj vad varmt det var i natt.

Tidiga mornar

Våra minsta har alltid varit så bra på att sova på morgonen. Inga problem att somna sent för dom sover tills vi vaknar. Men nu vaknar Majken tidigt och så går hon ner och ropar på oss. Så nu sitter vi här, helt vimmelkantiga av trötthet. Hon somnade tio igårkväll och nu är hon vaken. Igår lekte dom med grannflickan hela dagen förutom en liten avstickare till Willys. Hur ska hon orka idag? Jag bara undrar.

Idag är det lite fotboll. Igår var två barn på stan på kvällen för det var Kulturnatta här i stan. Nästäldsta var bara där någon timme och gick sedan och tittade på melodifestivalen, men äldsta skulle vara hemma klockan ett senast. Min man cyklade ner vid 11 och kollade läget och det var många som var berusade och polisen var där. Så såg han sonen och han var på väg hem så dom cyklade hem tillsammans. Jag är inte särskilt avslappnad när barnen ska ut på stan på kvällen.

Majken

vill ha ett syskon nu. När får jag en lillebror som ska heta Ingrid? Hur blir det en bäbis, frågade hon mig igår. Hon fattar inte varför det inte kommer någon när hon nu så gärna vill. I morse så sa hon att hon skulle ha en bäbis som heter Mats. Bara så ni vet vad som just nu cirkulerar i hennes huvud.

I veckan firade vi min man som fyllde 46. Vi är inte unga längre är allt jag har att säga om den åldern. Jag och småflickorna bakade en tårta och vi fick svårt att hitta en tid att äta den där tårta. Det var ju fotbollsträningar, ridning och allt möjligt och sen skulle ju Majken och Ester sova också. Så det blev fika med pyjamasflickor och fotbollsklädd son och dotter.

Värmen och Otis, värmen och jag

Jag gillar att längta efter sommaren. Jag gillar sommaren. Men värmen den besvärar mig, särskilt den här första. Jag får soleksem på händerna och kring halsen och i ansiktet och jag blir matt. Söker skugga och fåtöljer. Och nu har vi en hund som flåsar i värmen. Barnen ger honom vattenskålar hela tiden, men han orkar knappt dricka. Fina Otis.