Ibland, nä alltid, så tycker jag att dom är så himla fina. Jag får som nypa mig i armen för att förstå att dom är våra. Och idag när vi badat för andra gången fast det var iskallt så var Ernst så uppfylld av känslor. Först till Majken: Jag älskar dig helt otroligt mycket och sedan till Ester samma fina ord. Var inte rädd för åldersskillnad mellan barn eller rädd för att börja om. Jag är mindre trött nu som 38 åring än jag var sist som 29 åring. Bara ett råd om någon funderar men känner sig osäker. Dom är såna glädjespridare fast dom kräver en massa kärlek, omsorg och annat.
2 kommentarer:
Å de är så fina - och så olika! Jag vill gärna vänta några år (om vi nu kan få fler, det ska man inte ta för givet) så jag tar åt mig av din visdom ;)
Hej
Tack. Vad fint om jag sprida lite visdom. Man behöver inte ha bråttom men själv har jag ju fått fyra barn extremt tätt så jag ska väl inte säga något. Egentligen.
Skicka en kommentar