Svisch svisch

säger det när jag träffar min bror och hans familj. Vi var där och åt när vi var i Stockholm. Väldigt intensivt. Och så är dom här och fikar när dom åker upp och oftast också när dom åker ner igen. Ibland skulle man önska att det fanns lite mer tid. Att barnen verkligen hann lära känna varandra. Men vi är många och då är det svårt att samla alla. Skulle behövas en stor, stor släktgård eller nått. Så nu blir det så här istället. Svisch svisch. Och stavas det ens så?