Två händelser på jobbet, eller kanske t.o.m tre har gett mig lite ångest. Jag bara undrar ska det vara så här? Är jag en besvärlig människa? Är det helt okej att säga vad man tycker ibland? Uttrycker jag mig fel eller helt okej? Inom min bransch blir småsaker ibland för stora. Jag är i grunden inte en noggrann person och är rätt så känslostyrd. Blir lite galen ibland av småsaker på jobbet och vill så gärna hjälpa människor. Jag kan aldrig klaga på barnen som har försenade böcker. Jag känner ju igen mig själv i dom. Jag förstår liksom. Alla som tappar bort saker. Jag förstår er för det gör jag med. Men en sak förstår jag också och det är att min självkänsla är så i botten.
Och en till sak är att jag ibland tycker jag att jag pratar för mycket också. Så träffade jag en man idag på Konsum som tokpratade med alla han såg. Och riktigt så är jag inte, men ibland undrar jag.
Alltså på det hela taget så skulle jag behöva bli mer trygg i mig själv.
7 kommentarer:
Det är klart att det OK att säga vad man tycker! Inte bara ibland! Felet är väl snarare att folk inte säger vad de tycker, då vet man ju inte var man har varandra och man hamnar i stället i känslor av misslyckande och ångest. Jag tycker mycket om att läsa din blogg som jag hamnade på via Fembarnsmamman. Känner igen mig i mycket. Är svensklärare men skulle också vilja vara hemma mer.
Hej
Vad roligt att du hittat hit. Det är sant att det är viktigt att säga vad man tycker. Du har ju helt rätt. Och den där osäkerheten när man inte vet vad någon tycker och tänker. Blir så glad att du tycker om att läsa här. Är du svensklärare på gymnasiet? Hur mycket jobbar du? Det där med att vilja vara hemma mer blir bara starkare hela tiden för mig. /Maria
Klart man ska säga ifrån! Och tänk att du vågar! Jag har inte förrän på senare tid vågat säga något om vad jag tycker men när man börjar är det svårt att sluta! Och sen får man ångest för det! Det där med att prata för mycket känner jag verkligen igen mig i - det är så jobbigt när man börjar prata - det vill bara komma mer och så blir man osäker och ska förklara ytterligare lite mer.... sen börjar man fundera efteråt - usch! Tänker att jag ska bli lite mer värdig och låta andra prata istället men än har jag inte lyckats! Gillar ju att prata! Jaja, man kanske blir tillfreds med sig själv ordentligt när man fått träna sig lite mer på att vara sig själv! Kram!
Hej
Precis så där har jag tänkt att jag ska bli mer värdig. Så roligt att någon annan tänkt lika. Och jag lyckas inte heller! Gillar också och prata med dom som jag tycker om och liksom inget stopp. Man får träna på att vara sig själv hela livet tror jag. Kram
Hej igen Maria!
Ja, jag är svensklärare på gymnasiet, ett jätteroligt men intensivt jobb. Jag jobbar 75%, men jag har bara ett hemmavarande barn, en son på 8 år. Det är ett riktigt sladdbarn, jag var 43 när han föddes. Jag läste nyligen att din man tyckte att ni var för gamla för fler barn, men det är ni ju inte! Men det är klart att det är viktigt att hinna med alla barn. Jag skulle vilja jobba mindre, jag älskar att vara med min son och tycker precis som du att det här med mat är viktigt. Svårt att hinna med allt, aktiviteter och så, jag vill ha mer ro!
Nej jag försöker säga det till honom, men som sagt man ska hinna med också. Har du något vuxet barn också? Så roligt att du fick barn vid 43, underbart. Roligt jobb, även om jag förstår att det är intensivt. Jag vill också ha mer ro. Allt tar tid och att stressa för mycket är inte roligt eller bra.
Tänk inte så mycket på vad andra KANSKE tycker om dig. Och: varför bry sig? Ibland kan jag också känna för mycket med folk omkring mig och har svårt att säga nej, men man gör ofta folk en björntjänst. Som med barn som ska lära sig tråkiga regler, även om man känner sig som en tråkig tjattant så lär de sig ju och blir trygga i att de vet hur det ska vara. Igår kände jag att jag var jättesträng mot grannbarnen som lekte med Skruttan och jag fick säga nej nej nej och till och med "nu får ni sluta tjata innan jag blir arg"...haha undrar vad de sa hemma :)
Du är en jättefin människa, unik och värdefull. Kram!
Skicka en kommentar