Alltså huvudvärken. Fortsätter det så här blir jag snart otroligt hypokondrisk, hysterisk och sömnlös. Nu får den bara försvinna. Susanne, min kompis, föreslog dålig syn. Jag måste nog kolla upp den för säkerhetsskull.
Vi hade mys på badhuset. Signe övertalade Ester att åka en rutschkana och hon skulle ta emot, lovade hon. Jag stod bredvid, men var nog inte heller beredd och Ester åkte ner under vattnet. Vi fångade henne snabbt och vi var inte i den djupaste bassängen så det var ingen fara. Men hon blev rädd och så såg hon ut som en nyfödd bäbis. Jag tänkte på det där efteråt, jag blev liksom rörd över hennes uppenbarelse. Så kom jag på att jag fick ju aldrig se henne precis nyfödd för jag blev ju sövd. Tänk vad man kan börja tänka på så här fyra år senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar