torsdag 18 juli 2013

Ledsen

Idag har jag varit ledsen. Det var jag igår också, men mer idag. Jag vet lite varför, men det tänker jag inte skriva om. Men det är jobbigt att vara ledsen på semestern för visst ska man vara glad då? Men egentligen så är ju det ett helt orimligt krav. Man går ju och dras med sig själv och alla sina känslor. 

Idag får jag vara ledsen. Imorgon hoppas jag att det vänder lite och på lördag fyller någon 16 år. Han som fullständigt ändrade mitt liv. Nu sitter han i soffan med en av mina Gudrun Sjöden- tröjor som har varit i en kartong i källaren, länge. Den som spar hon har!

Just nu längtar jag efter att kanske gå på bio, vara vid en sjö och äta godis. Ungefär så enkla önskningar har jag just nu. Bio var jag så ofta på förr i världen och nu nästan aldrig. Jag ska bli bättre på det. Många tycker att man är konstig som har många barn, men det var det enda jag önskade mig som stor när jag var liten. Sen drömde jag om kärlek och vackra hus, men många barn var det viktigaste. Jag kanske inte förverkligar mig själv, men jag har inte många önskningar utöver det jag gör. Faktiskt inte. Men helt banalt så tror jag att jag vill gå mer på bio. Så den här 6-barnsmamman ska kanske ägna sig lite mer åt det. Och att springa, för att jag måste. Sen vill jag sticka också. Ungefär så. Ja så vill jag trivas bättre på jobbet. Ungefär så. 

4 kommentarer:

Anonym sa...

Kram på dig, hoppas att det vänder! Och bry dig inte om vad andra tänker och tycker, fast jag vet...jag gör det också...tänker att folk nog tycker att jag är konstig som väntade så många år på att skaffa barn. Och att nu försöka sig på det igen när jag är nästan 40! Men man gör ju det som man tycker känns rätt, för annars blir det ju inte bra.

Sen måste du uppdatera din högerspalt på bloggen så att dina ungar får rätt ålder ;)

Maria sa...

Tack snälla

Och jag håller alla tummar att ni ska få ett barn till. Du är inte alls för gammal. Och det är inte det minsta konstigt. Och du har att man ska göra det som känns rätt.

Så fnissar jag lite för sist jag ändrade åldrarna på barnen var när du sa till mig! Komihåg om ett år och påminn mig.
Kram Maria

Anonym sa...

Haha, jag måste nog skriva upp det i almanackan :) Men det känns lite jobbigt att det var jag som påpekade det sist...men det är jag i ett nötskal. ibland måste jag hejda mig för att inte komma med för mycket pekpinnar i min iver att fixa och tipsa

Maria sa...

Men jag vill att du påminner mig för jag är inte så bra på att fixa och tipsa och komma ihåg!