Nu tror jag Signe är sjuk. Alldeles simmig i ögonen när vi skulle äta linssoppa och våfflor till middag. Ja vi är i en våffelperiod nu. Jag vet. Och så åt hon så lite och hade på sig fleecetröjan hela tiden för hon frös. Hon vill inte vara sjuk och det vill ju ingen förstås. Men hon vill verkligen inte. Hon blir alldeles gråtfärdig och förtvivlad. Hon vill alltid orka och alltid jobba. Hon brås på sin farmor tror jag alldeles bestämt.
Mina fina barn som kan vara alldeles otroligt bråkiga och alldeles otroligt underbara. Just nu kan några av dom inte sitta bredvid varandra i soffan utan att bli irriterade på varandra. Fast sen så gör dom något fint mot varandra och hoppet om kärlek mellan varandra återvänder. Som när Ella lutade huvudet mot Signes axel nu när hon var så ynklig. Får mig att tänka på den dagen då Signe satte en pärla i halsen och Ella sa att det var den värsta dagen i hennes liv. Pärlan stoppade tack och lov inte andningen helt men den satt fast och hon hostade länge tills den åkte vidare. Sen fick hon ändå sövas för dom skulle se så den inte hamnat i lungorna. Usch det var verkligen en hemsk dag. Men det gick ju bra, tack och lov och det är längesedan nu
3 kommentarer:
Älskling det var det finaste jag läst på länge. Är det bara för att det är mina barn som jag blir tårögd?
Åh, pärla i halsen!!!!! HJÄLP!!!! Min skräck är just det där med att barnen ska sätta i halsen. Just det där hemska att det är upp till en själv att handla rätt, att ha någon minut på sig att rädda liv. Att komma ihåg hur man ska göra, hur man ska dunka i ryggen eller trycka under bröstkorgen, eller blåsa mun-mot-mun...
Tänk om man bara får panik och inte lyckas med någonting och barnet dör eller syrebrist!!!!
Vilken fantastisk tur att det gick bra med pärlan! Kram, Karin
Jag vet Karin. Det värsta av värstaste. Den gången så stoppade inte pärlan andningen helt, men fy vad rädd jag var och fortsätter vara för det där. Och Ella satte en tejpbit i halsen när hon var under året och då stoppade den andningen helt fast som tur var var båda vi hemma och min man fick ut den. Nu vill jag inte att någon fler ska sätta i halsen. Dom där pärlorna hade vi i en mugg och Signe skulle busa och låtsades dricka. Så ha aldrig pärlor i glas eller muggar. Kram Maria
Skicka en kommentar