tisdag 23 augusti 2011

Signes dag idag













för hon har namnsdag och jag hade glömt, så klart, för namnsdagar är svåra att minnas, fast vi har en särskild kalender nu med bara namnsdagar och födelsedagar i. På jobbet kom jag på det. Så jag ändrade raskt min tisdagsplan som egentligen skulle vara sluta tolv, springa och hämta småttisarna. Istället blev det ICA maxi och handla tårtgrejs och så letade jag en present, men inget kändes rätt. Så då ringde jag min man med exakta instruktioner om vilken Siggebok han skulle köpa och om inte den har kommit ut än någon fin pennburk till nya, fina skrivbordet. Fast jag pratade ju inte med honom utan talade in ett meddelande. Och så lyssnade han aldrig på det. Så nu blev det tårta och ingen present.Typiskt. Men en annan dag i veckan så. Men hur svårt kan det vara med namnsdagar? Hur svårt som helst.




Jag har varit effektiv och trött dom sista dagarna. Lagat mat, sprungit och igår köpte jag en säng till Ester efter jobbet klockan åtta. Den råkade säljas där jag jobbar, två mil hemifrån. Sånt flyt. Sen har jag köpt jätte dyra tuschpennor, verkligen jätte dyra. Men efter 14 år med uttorkade tuschpennor så var det dags. Så nu tränar vi sätta på korken med alla här hemma. Sen en bild på kanske en tredje del av böckerna Signe läst i sommar. För det är ju hennes dag och hon läser och läser. Ibland för mycket, tycker jag, men det kanske man inte ska tycka som bibliotekarie. Mest hästböcker läser hon och häromveckan fick hon flera nya. Tack Lena för dom om du läser här.



5 kommentarer:

Lena sa...

Åh, varsågod Maria. Ni gjorde oss en tjänst genom att ta emot böckerna :D. För mig känns det bra att det man själv inte behöver längre kommer till återbruk.
Kram

Anonym sa...

Du är en biblotikarie som tycker att dina barn läser för mycket och jag är en pedagog som är opedagogisk med mina egna. Nåväl, vi är i alla fall inte poliser som tycker att det är bra att barnen blir tjuvar.
Hälsningar u

Maria sa...

Hej Lena
Och tack för blommorna. Jag gjorde en liten rabatt av dom.

Nä precis Ulrika så då gör det kanske inte så mycket. eller...

Anonym sa...

Jag har hört att barn klarar av 15 minuters vansinne per dag. Jag hoppas vi kan träffas snart igen. Det var så mysigt förra gången.

/U

Maria sa...

Hej U
Det känns skönt att höra att dom klarar lite vansinne. Vi vill också ses oftare. Varför ska det gå så långt mellan gångerna?