Asså

Jag och Majken har en kul lek. Jag säger asså (alltså) Majken och hon säger asså mamma och så håller vi på, länge. Faktiskt kul tycker vi båda. Det började en gång i bilen under vår semester när barnen tyckte att jag var dum och då sa dom, så där uppgivet och lite upprört, Alltså mamma. Och bara en sekund senare kommer ekot Majken och säger, i samma tonfall, Asså mamma. Idag var vi på fotbollsmatch och Majken och Ester var inte i form, särskilt inte Majken. Det blev plötsligt varmt och hon hade ingen solhatt och vi hade inget fika med och inga pengar att handla för.

Alltid denna brist på kontanter när dom som bäst behövs. Och då hade jag faktiskt tagit ut massvis häromdagen bara för att ha till såna här tillfällen. Men så bestämdes det hastigt och lustigt att Ella fick åka och handla jeans, två kortärmade tröjor och en långärmad alldeles själv, eller inte riktigt utan med hjälp av två kompisar. Jag kände att nu inför skolstarten vill jag så gärna att hon ska känna att hon har något att sätta på sig. Hon känner inte alltid det. Och jag känner väl igen mig själv från när jag var tonåring.

Men det var ju inte det, utan matchen jag skulle skriva, om jag och flickorna som var less. Ester höll sig ganska sysselsatt länge med att fullständigt mosa och bryta av min lypsyl som jag köpte igår och som jag för en gång skull hade tänkt att jag skulle försöka hålla koll på. Fast jag är inte så kräsen så jag kan nog använda den ändå. Men Majken var som sagt riktigt less. Så jag började med vår skojiga lek för att pigga upp henne, men hon ville inte vara med. Så när jag hållit på ett tag så säger hon ganska bestämt: Tytt mamma. Och jag blir så förvånad så jag börjar skratta och då börjar hon också, som om hon själv blev lite förvånad över sin egna så bestämda uppmaning.