torsdag 11 oktober 2012

Hej

jag heter Maria och jag är trött och förkyld. Jag har också varit sur idag och känt mig rätt missförstådd. Jag har inte heller orkat så värst mycket. Jag har också cirka 7 blåsor i munnen och därför har jag svårt att äta också. Jag tröstar mig med att förra veckan var så himla bra. Jag tröstar mig med att Majken tycker att vi skulle väcka solen när hon tittade ut ikväll och såg mörkret. Kanske kan någon väcka solen i mig också. Just nu tycker jag att alla bloggar som jag läser och som är på svenska men dom som skriver bor i Finland, mest i österbotten, är så himla bra och verkar så intressanta, alltså dom som skriver. Jag tänker att kanske är det där man skulle bo, eller någon annanstans än här. Jag är lite less just nu på ganska mycket. Jag tänker på att ena dagen är jag glad och andra ledsen och less. Sån är jag, tydligen, eller det vet jag ju. Jag är inte precis någon som sprider en massa glädje runt mig, inte såna här dagar iallafall, långt ifrån skulle man kunna säga. Nu ska tioåring nattas, den ena, den andra segar på så in i bomben på kvällen. Ska äta klockan nio eller göra läxan eller spela pingis mot en vägg. Och vi bara- Gå och lägg dig och han bara- Ni är så dumma. Ja så ungefär går det till hos oss klockan nio. Idag klockan nio städar min man dagis. Det är såna här kvällar man funderar på om föräldrakooperativ är det rätta för en 6- barnsfamilj.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Fast det var väldigt värdefullt för mig att få träffa dig, långt däruppe under stjärnorna.
Kram/Johanna

Maria sa...

Hej
Ja det var så värdefullt för mig med. Det var som att livet blev lite helare. Kram

Maria sa...

Hej
Ja det var så värdefullt för mig med. Det var som att livet blev lite helare. Kram