Mina stora barn är ute och skräms och mina små sitter i soffan och skräms, Ester i tre lager princessklänningar och Majken i tigerdräkt och mantel. Jag har fotat med den här apparaten och det blev suddigt , men ni kanske ser nått. Jag kanske får in korten senare, eller också somnar jag ifrån det.
Mycket har hänt sista veckan, snön kom, den första, barnen har höstlov, jag har spelat teater, min man har varit hemma två första dagarna den här veckan (lite ombytta roller), vår äldsta son har fått gymnasiereklam med posten. Han är stor. Han njuter av höstlovet och dricker julmust varenda dag. Så länge det bara är det så okej då. Jag orkar inte bli upprörd, eller jag blir inte ens det.
Jag grubblar på allt möjligt, vad jag vill och hur jag ska ha det. Jag känner mig rätt så vilsen i tillvaron och det har väl att göra med att jag har bytt jobb. Det har satt igång så mycket tankar.
2 kommentarer:
Jag grubblar också massor för tillfället, mycket jobbrelaterat. Och det är hur jobbigt som helst. Hoppas man nångång kommer till någon slags slutpunkt, men jag tvivlar.
Hej
Lite skönt att höra att fler grubblar, men samtidigt är det så jobbigt. Hoppas ändå att ditt grubbel leder någonvart. Jag hoppas också att mitt ska leda till något, men är nog rädd för att jag bara lägger det i någon låda och stänger igen den om ett tag. Det kanske inte heller är rätt. Men det är så svårt att vara närvarande när man grubblar.
Skicka en kommentar