Det är sällan som man känner sig så där superuppskattad på jobbet. Idag gjorde jag det. Barnen, fröknarna gav mig den där uppskattningen som man ju känner ibland mer eller mindre tydligt. Men idag till och med sa dom det. Och jag blev riktigt glad. Jag behövde det. Och jag ska bli bättre på att ge den till andra, uppskattningen.
Bland annat berättade jag Prinsessan på ärten, världens kortaste saga, så därför ändrar jag den för varje gång jag berättar. Då får jag mycket roligare, men kanske barnen också.
Nu har jag slutat föridag så nu skajag förbereda middagen och försöka mig på företaget att dra hem Majken och Ester i pulka från dagis. Vårt dagis ligger rätt långt bort. Vi får se hur det går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar