tisdag 14 maj 2013

Jag vet inte

Om det är ryggskott eller någon låsning, bristning eller vad det nu heter i ryggen. Jag vaknade med ryggont och jag sitter här med fortfarande ryggont. Jag tänkte att jag sovit konstigt och sen på skelettcancer, bara så ni förstår hur en hypokondrisk hjärna fungerar. Den är snabb, vildsint och har en otrolig slutledningsförmåga. Nu har jag besinnat mig och börjat fundera på att jag faktiskt har möblerat om ett helt vardagsrum själv, burit många tunga matkassar själv rätt så många gånger dom sista dagarna.

Igår somnade jag med flickorna klockan nio och sov till klockan 6 på morgonen. Sen gäspade jag i bokbussen. Vad är det då för fel på en? Jag har cyklat massvis idag, bland annat till tandläkaren med en 11-åring som skulle träffa tandregleringsspecialisten. Det visade sig vara en från Haparanda som är några år yngre än mig. Nu är han specialisten. Det är stort. Livet går fort. Det gäller att försöka leva det lite långsamt som motstånd.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Du är så underbar och skriver så roligt. Fortsätt! Kram /E

Familjen Tapper-Kaller sa...

Hej!
Du! Jag känner igen mig i det där hypokondriska. Så väl.
Jag har levercancer just nu.
Det gör ont precis den där i höger sida där levern borde sitta.
Där hade jag ont för några år sedan också. Den gången röntgades jag och gjorde ultraljud. Inga tumörer.
Nu har jag ont precis på samma sätt, på samma ställe.
Jag dog inte den gången, så jag biter ihop och hoppas att "cancern" ska försvinna den här gången också.

Nu tror jag att jag har lyckats bjuda in dig till min blogg. Du borde ha fått ett mejl och där i ska det finnas en länk som du får klicka på.
Testa och skriv gärna en kommentar om du lyckas komma in. ;)
Krya på dig från det ryggonda!
Kram.

Maria sa...

Hej
Å tack fina E. Vad roligt att vi ska ses snart!

Maria sa...

Hej
Ryggontet gick över efter en dag. Jag förstår precis hur dom där cancertankarna kommer och förstör. Tur att du fick göra en ordentlig undersökning för några år sedan så du kan tänka att det faktiskt inte var något då och då borde det inte vara något nu. Men fast man vet det där med förnuftet så far tankarna så lätt iväg.
Kram Maria