Mina minsta har aldrig varit särskilt morgonpigga. Dom har sovit när vi sover och varit vakna när vi är vakna. På gott och ont. Ibland på fredagskvällar skulle vi vilja att dom somnade i soffan och så kunde vi bära upp dom och se en film med storbarnen. Men vi inser att vi på måste lägga dom på riktigt för att dom ska somna. Igår somnade dom vid nio p.g.a det där himla ljuset (himla fina ljuset egentligen). Jag läste tre böcker och sjöng för dom, men så började dom skruva på sig och ljuset sökte sig envist in på sidorna om rullgardinen. Halv åtta skulle vi upp idag för Signes ridning är på morgonen istället för kvällen och sen, klockan 11 ska Majken och Ester på kalas. Jippi kalas, deras nästan första, förutom grannflickans i somras. Hemma firar vi ju alla, men bara vi i familjen så det är ju inte samma sak. Jag vaknade halv sju av att någon ropade på mig och det var Majken som redan gått upp. Jag vet lyxproblem, men halv sju är tidigt såna här lediga dagar eftersom man ska vaka in alla stora barn som ska göra klart allt innan dom masar sig i säng klockan 12.
Min son och man är i Prag på klassresa med sonens klass. Dom flög igår, läskigt för mig som är flygrädd och helst inte vill ha någon i familjen i luften. Men det gick bra och dom har 25 grader varmt. Jag älskar att min man följde med för annars hade jag oroat mig tokig, fast hjälp att vara ansvarig för 25 femtonåringar. Tre vuxna och 25 femtonåringar. Men rapporten från gårdagen var enbart positiv.
Igår åt vi potatisbullar, färdiga direkt från frysdisken och idag gör jag morotssås till pasta. Ska man äta lyxigare såna här röda dagar? Vi får väl fika något gott istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar