Är jag en löpare nu?

Nej knappast, men jag har kanske sprungit i fyra veckor nu. Två gånger i veckan och det känns lovande. Min fot, som har gjort ont egentligen hela sommaren, gör inte ont längre. Det är väl bra med motion då, även om jag är rätt trött på hetsen kring den. När det känns som att träning tar hur stor plats som helst hos vissa. Det är på många sätt beundransvärt, men för mig helt omöjligt. Tre löpeundor i veckan kan gå om jag har värsta disciplinen och jag tänker att någon kan vara lite kortare och någon lite längre. Men två verkar ändå mer realistisk. Jag har också köpt träningskläder. Sitter som ett extra skinn, ytterst oklädsamt. 

Har varit på två utvecklingssamtal efter varandra idag. Så är det när man har tvillingar. Det går verkligen fint i skolan på många olika plan. Sen att vi har det kämpigt hemma med en av dom är en annan sak. Något vi får fortsätta kämpa med.