söndag 1 januari 2012

Nyårsafton

Jag tyckte att vi hade en så fin och fantastisk nyårsafton och det tycker jag aldrig om nyårsaftnar. Jag tycker att dom oftast är överskattade och jag blir trött och vill sova och jag blir för mätt och så är den för nära julen på något vis.

Men inte igår. Tack Elisabet, Henrik, Sara och Jonas. Det mest otroliga var att Majken och Ester var uppe ända till tolvslaget. Dom hade inte sovit på hela dagen men sovit till nio på morgonen. Men ändå, jag trodde aldrig dom skulle fixa det. Ester somnade ungerfär fem minuter över 12 i Saras knä. Jag tyckte om att vi hann prata, äta, vara tillsammans, gå ut en sväng, spela lite spel, skratta. Barnen var så nöjda hela kvällen och Ella som ville vara hemma hos en kompis var med och åt och sen körde Bengt henne till kompisen, det blev också bra.

Fast idag då är det inte så bra för jag kunde ju inte somna. Jag kan ju inte somna om jag lägger mig försent. Sån är jag. Så när jag inte tittat på skidor så har jag mest stirrat ut i luften och Bengt har tagit hand om barnen. Nu håller jag på att baka bröd för nu blev jag less på att inte göra någonting.

Ja nu har året börjat när jag blir 40 år. Jag önskar mig en bäbis. Fast så får man ju inte önska när man har 6 barn och fullt upp. Men ändå gör jag det lite, fast det är jag ensam om så något sånt blir det ju inte. Annars önskar jag mig att alla ska få vara friska och ganska glada. Ungefär så. Och kanske också, helt ytligt, att det inte ska läcka in någonstans. Kanske också att jag ska åka mindre bil och motionera mer. Och handarbeta. Ja det vill jag. Ungefär så.

Gott nytt år!

Kan man säga så idag eller är det en dag försent?

4 kommentarer:

Mormor Marianne sa...

Tack för dina fina inlägg. Trevligt att följa dig och ditt liv med barn och pyssel för att få vardan att gå ihop.
När längtan efter baby tränger på kan du njuta av att så småningom kommer dom. Barnbarnen.

Anonym sa...

Gott nytt år till er! Imorgon åker vi hem efter en dryg vecka i S-vall. Det känns inte som en dag för tidigt.
Nu har jag varit 40 i snart ett år, det känns som att vara 39, ingen skillnad alls, jag lovar ;) Med tanke på att du har hus, barn jobb och utbildning så är du faktist ganska ung ännu.
/ U

Anonym sa...

Tack själv, söta du. Bilden av Ester som ljudlöst glider in i sömn, mitt i gemenskapen och bilden av Majken, som går hem från festen i solglasögon i den kalla natten, värmer länge. Sara hälsar! Kram/ E

Maria sa...

Tack Marianne. Ja jag får nog längta efter barnbarnen.

Du har rätt Ulrika att jag har hunnit en del och du också. Jag är nog lite rädd för åldrandet, det är nog det jag är.Vi ringde till er för att vi längtar efter att träffas, men då var ni nog i S-vall. Vi hoppas att vi kan träffas snart!kram maria