söndag 11 mars 2012

Tänk vad fort det går. Allt.

Det är lite absurt att köpa spark idag när det börjar bli vår. Men vår spark var ju borta i vintras när vi skulle sätta flickorna i spraklådan och svischa fram. På middagen med jobbet visade det sig att en vill sälja sina sparkar. Ja så då blir det spark så här mitt i vårvintern.

Jag var och sprang igår och på väg hem från badhuset drabbades jag av vemod. Jag såg en skidåkare uppe i skogen och kom ihåg att jag skulle ju ha åkt en massa skidor i vinter och det har jag ju inte gjort. Så är det ett år till nästa vinter. jag kom väl att tänka på livet, hur fort det går. Med barnen, med mig själv, med det mesta.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Du springer ju och det är inte dåligt alls. Gulle dig! Det är inte mänskligt att hinna allt, så det så. Men vemod måste man få känna.

Om J:s söndagsträningar fortsätter kanske vi snart springer tillsammans och pratar lite under tiden, med betoning på lite för min del...
KRAM / E

Maria sa...

Hej Ja det gör vi! Och prat med betoning på lite för mig med. Idag sprang jag med Ella och då blev det mindre och mindre prat ju längre vi sprang.
Kram Maria