Det här med stora barn. Att inte bli upprörd över små saker måste jag träna på. Det har varit så mycket konflikter här hemma dom sista dagarna. En är för trött, en är arg, en är sur och en är rätt nöjd och jag pendlar runt bland alla känslor.
I morse hade en friluftsdag och tyckte jackan var för lång till täckbyxorna. Antingen inga täckbyxor eller annan jacka. Jag försökte andas. Jag känner inte riktigt igen mig i hennes otroliga medvetenhet om kläder och utseende. Men inte bli arg, sa jag till mig själv. Sen, tänker jag, hör hon på mitt tonfall och mina suckar vad jag tänker innerst inne. Såklart. Men jag kände att jag inte förlorat mig och att hon fick vara som hon är. Det ska jag bli bättre på.
Nu har vi gjort korvbröd och jag är trött för jag kunde inte somna. Hur ska jag hålla mig vaken hela dagen? Vi går till vår kulle idag igen, vi behöver lämna huset.
5 kommentarer:
Känner igen, känner igen! de där klädproblemen!
Visst är det oj, oj, oj vad jobbigt? Men man kanske lär sig att hantera sånt här också.
Vi dricker kamomillte varje kväll. Av det som jag otroligt gott. Kanske ett tips. Vi beställer på House of Tea.
Vi har också haft en hel del konflikter och jag brukar också tänka att även om jag håller mig lugn och inte tappar humöret så hör hon ändå på mitt tonfall att någonting irriterar mig. Det är så svårt att göra och att vara rätt. Men tröstar mig med att vi har så mycket kärlek här i vår familj och i all den kärleken måste också jobbiga känslor få rymmas.
Kram på dig!
Av det SOMNAR och sover jag otroligt gott, skulle det stå. Slant på tangenterna.
Hej
Lite skönt att höra om ni också har konflikter, även om jag såklart inte önskar att ni ska ha det. Men den där känslan av att inte vara ensam. Och det där att man vet att barnen hör hur man egentligen tänker.Så svårt att dölja den där irritationen. Tack för tipset om kamomillte, måste pröva.
Kram
Skicka en kommentar