Några lediga dagar kvar

Igår såg jag ett program om medium i USA. En hel stad full av folk som kunde få kontakt med dom döda och dit sökte sig ledsna människor, människor som förlorat någon dom älskade. Sen avslutade kvällen med ett program om ett hospice. En kvinna, döende, sa att det enda som skulle stå på hennes gravsten var mamma. Det säger på något vis allt. Vad vi tycker betyder något i slutändan. De där orden ni vet att man ångrar inte att man jobbat för lite utan att man inte varit mer med sina barn (slarvigt uttryckt). Så då fick jag tänka lite. Vad som är viktigt och hur man ska leva så det viktigaste verkligen är det viktigaste. Som att städa ur två stugor på en vecka, prata irriterat med barnen när man dammsuger det 74:e golvet på några dagar. Är det ett bra sätt att ha sommarlov på? Att få till det på ett bra sätt för alla i en familj med barn i väldigt olika åldrar är inte alls lätt. Inte alls. Jag tittar på sommarstugor på hemnet nära Umeå och tänker att det skulle vår familj verkligen trivas med. Tror jag. Eller skulle det också bara bli en massa extra jobb?