Sen influensan vaknar jag innan 6 och måste gå upp, eller är det också åldern? Så gick min man också upp för han var tvungen och kolla om jag inte mår bra när jag går upp så tidigt en lördag. Jag känner att jag skriver om tråkiga, ytterst vardagliga saker, men så får det nog vara ett tag (eller alltid). Igår gick vi till pulkabacken, jag och småflickorna. Dom skrattar så, fast backen är så liten och långsam p.g.a all tjock snö.
Så cyklade en gammal dagispappa förbi, en som hade fyra barn på vårt dagis när våra stora barn gick där, då gick hans barn nummer tre och nummer fyra där. Det var ju ett tag sen nu och jag sitter där i pulkabacken och är småbarnsförälder igen och hans barn har börjat flytta hemifrån och den yngsta går på högstadiet. Livets gång, som jag kanske försöker motarbeta genom att ha blivit småbarnsförälder på nytt.
Han såg glad ut när han såg oss i allafall, kanske tyckte han att vi gjort rätt.
4 kommentarer:
Ja, du skriver om vardagen. Men inte är den tråkig. Det är underbart att läsa om för oss andra som lever i ungefär samma vardag. För mig värdefull läsning. Ville bara säga det, att jag uppskattar det till fullo. Så sluta inte skriv för att du känner dig tråkig, tråkig är värdefullt och viktigt.
Tack snälla, snälla du. Jag ska inte sluta skriva på länge!
Jag tycker också att din vardag blir värdefull att läsa om för att du har förmågan att skriva om den på ett filosofiskt och intressant sätt. Och, utan större kunskap om bloggvärlden, så ser jag ju att du har en skara trogna läsare, även om det inte blir så många svar!? Kram / E
Tack Elisabet
Skicka en kommentar