gör vi. Vi sitter med mössor, filtar, tjocktröjor. Och vi fryser. Städdag heter den här dagen och det är jag ju inte bäst på. Mest behöver jag sortera bland urvuxna kläder. Det tycker jag är jobbigt och vemodigt.
Sen funderar jag på vad som finns i vissa påslakan som aldrig blir mjuka hur mycket man än tvättar dom. Som någon stärkelse, säkert någon giftig sådan. Jag tror att vi får sortera bort hårda påslakan också. Nu när vi ändå ska sortera.
Imorgon ska Signe ha kalas på badhuset här runt hörnet med en av sina två bästisar. Vad länge sen vi var på badhuset. Majken och Ester har längtat dit. Men nu i kylan känns det nästan omöjligt att bada.
4 kommentarer:
Jag känner så igen mig i detta vemod. Vemodet över att barnen växer upp, saknaden efter tider som gått. Jag har otroligt svårt att göra mig av med barnkläder, jag har t o m svårt ibland att titta på foton från när barnen var mindre. Och nu har jag inte ens gamla barn (3, 4 och 7). Varför? Varför kan man inte bara glad över nuet och det som komma skall? Jag har ibland tänkt att det här är något finskt, det finska vemodet. Livet blir lite jobbigt när man är lagd åt det här dystra hållet. Du kanske också har lite finskt blod i dig ;)?
Kram Michaela från Vasa
Jag provade att ringa för att bjuda in till vinterpromenad under Jonas fotbollsträning, men då förstår jag att du hade fullt upp idag! Hoppas att det blev ett bra kalas! KRAM / E
Ja, usch! Det svårt med små barnkläder som måste bort från lådorna. Innan har jag hela tiden tänkt att det är okej för jag har vetat att vi ska försöka få fler barn. Men inte nu. Nu ska kläderna aldrig mer användas i den här familjen och det är sååå vemodigt och sorgligt! Jag vill stanna tiden att behålla alla mina små barn för alltid.
Fast jag vill ju att de ska få bli stora också...
Kram.
Hej Michaela
Jag har finskt blod i mig. Min mormor var finska. Ja jag har det där vemodet, det kanske är därifrån. Jag vill också vara glad åt nuet men är just inne i en liten kris att barnen har vuxit jätte fort. Kram
Hej Elisabeth
En promenad hade jag behövt. Den enda promenade blev mellan hemmet och badhuset. Kalaset blev jätte bra, men helt slut var vi efter 4 timmar på badhuset.Kom gärna förbi en annan gång om du vill promenera. Kram Maria
Hej Karin
Jag vill också behålla dom små och förstås att dom ska bli stora. Jag vill ha en till helt enkelt, men så ska det ju inte bli så då får jag krisa här nu istället. Kram Maria
Skicka en kommentar