Ja jag har ju två sådana, men en är oftast hemma. Just nu går hon runt i min kofta, som jag inte känner mig fin i, men hon, hon blir typ finast i den. Jag får nog ge alla mina kläder till barnen. Dom passar så bra i dom. Joen i mina basrandiga Gudrun Sjödén tröjor - hur fin som helst. Och idag gav jag honom en tröja, också från Gudrun, som legat i en kartong hur länge som helst. Han ville ha direkt. Nu är han alltså ute igen. Ska sova hos tjejkompis. Jag bli orolig. Pratar han sanning? Släppa taget och lita, lita på din tonåring. Hela jag uttrycker nog " jag litar inte riktigt på dig". Jag viskar med min man. Kan du pratat med honom om det här och det här. Han lyssnar lättare på min man. Blir inte lika lätt lika upprörd. Men alltså nu sitter jag här och funderar över hur det är. Hur mörkret ute gör att allt verkar så farligt och läskigt.
Idag spelade mina elvaåringarna tillsammans med ett gäng fiol i foajén på Folkets hus. Jag och Ester for och lyssnade. Min äldsta var på stan just då, men vi hade sagt vilken tid dom skulle spela och då kom han med två kompisar och lyssnade. Då blev jag lite rörd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar