onsdag 18 augusti 2010
Ett inlägg i pausen
Pausen blev inte så lång eller jag får se det kan nog bli längre. Känner mig skör idag och väldigt trött. Började läsa Trotsboken och den är ju bra. Känner mig forfarande dålig men kanske lite mindre dålig eller åtminstone lite hoppfull. Kände mig lite nöjdare med mig själv. Känner också vad jag saknat någon anhörig att tala med under åren. En sån som vet och kan. En sån som skulle ta över när jag och min man inte räcker till. En som skulle bo ett kvarter bort ungefär, både i teori och praktik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag förstår precis, eller nästan då. I alla fall det där med anhörig. Jag har nog inga goda råd mer än att du ska står på dig, även om du känner dig som en hemsk mamma för de blir bara förvirrade av att man är stark och sen svag. En styrkekram får du!
Jag tror det är bra för dej att få komma hemifrån och träffa lite vuxet folk ett tag. På jobbet menar jag. Du är världens bästa mamma med dina skrynkliga kläder och lager på lager. Det är DU !
Fortsätt att vara som du är.
Lycka till i arbetslivet!
Barbro
Hej!
Oj, vad det låter jobbigt det där!
Dit har jag inte kommit än med mina barn.
Det kan inte vara lätt alltså. Usch.
Jag har också läst Jesper Juul, men jag gillade inte den boken.
Trotsboken har vi och den gillar jag bättre, men det var nog fyra år sedan jag tittade i den. Men jag gillade den då.
Vår Majken var förfärlig ett tag. Fick sådana utbrott som fick hela familjen att tappa hakan.
Hon är världens snällaste, men ack vad arg hon kunde bli! Eller kan fortfarande, fast på ett annat sätt nu.
Men jag tror hon har det i sig, så i tonåren får vi säkert se mer av den där raseri-Majken.
Jag tycker inte alls att du ska tycka att du är en hemsk mamma som hamnar i bråk. Klart du måste säga åt henne på skarpen när hon gör fel! Och så prata med varandra senare när ingen längre är arg. Går det?
Jag skulle se till att få lite extra tid bara med henne, men det är väl svårt nu när du jobbar.
Kanske en tur till stan, gå och fika.
Inte vet jag. Men bråk är inte kul.
Hoppas att det går över snart och ni får bli vänner, på riktigt!
Karin
Hej Soffy
Jag kämpar på nu. Försöker tänka bra saker. Igår ville jag bara försvinna för jag tänkte att barnen hade det bättre utan mig. Visst låter det hemskt? Tack för styrkekramen.
Hej Barbro
Ja det blir kanske bra, även om det också kommer att ta mycket kraft. Men förhoppningsvis så ger det kraft också. Tack för uppmuntran.
Hej Karin
Vi tog en joggingtur igår i skogen. Vi hade faktiskt en bra dag igår även om jag var ledsen och även om jag bara sovit några timmar. Jesper Juul får jag inte heller något grepp om. Hur man ska säga saker är så viktiga, enligt honom. Och det är det förstås men det känns som att det saknas bitar. Men jag ska läsa lite mer så jag kan få en bättre uppfattning. Den där trotsboken var verkligen bra. Och i den finns ett kapitel om lite mer krävande barn och kanske har vi ett sånt. Jag vet inte, men lite stöttning fick jag där. Jag tänker också på hur tonåren ska bli. Hjälp, hjälp.Kram Maria
Skicka en kommentar