Vi är mitt uppe i en fotbollscup med tre spelande barn och en man som är tränare för Signes lag. Alla, eller hälften i alla fall i hennes lag, har ringt återbud. Dom är i olika stugor och hos far- och mormödrar. Tycker nästan synd om min man, det är ett lite otacksamt jobb. I pojkarnas lag har det alltid varit hög närvaro och stort intresse för såna här cuper. Min man tänker att han kanske inte duger som tränare eller är det att det är flickor? Blir det mindre seriöst då? Det behöver ju inte vara seriöst alls, men ska dom vilja fortsätta spela så brukar såna här cuper kunna göra intresset större. Det brukar vara kul att spela flera matcher efter varandra, man blir mer ett lag och kämpar tillsammans. Tänk att jag säger sånt här, jag som har varit så lite idrottsintresserad eller i alla fall inte idrottsutövande.
Annars så tycker jag vårat vanliga kaos är här. Grejer överallt och vi kommer inte i ordning. Så igår fast jag var så himla trött och slö i värmen började jag och Signe måla hennes skrivbord och en fin gammal stol som hon ska till det. Vi grundade med vitt och sen blir det klarrött. Jag gillar ju att måla möbler men inte heller det blir av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar