och skulle till och med ta bussen till dagis. Och åtminstone jag och Ester såg framemot det. Så väckte vi Majken och hon började dagen med en djup hostattack. Dagis kanske inte, fast det kanske blir bättre bara hon vaknar ordentligt. Det blev det inte. Nu är vi hemma. Jag ska på kurs i eftermiddag så då kommer min man hem.
Jag tror kanske att Ester snart också blir sjuk för hon har hostat i natt. Jag tänker nästan hela tiden på hur mycket man kan jobba när man har en stor familj. Och när man har två små bran. Det är inte lätt och det är som att jag ifrågasätter hela samhället. Blir en bakåtsträvare. Men att kämpa att få småbarn till dagis för att sedan skynda sig till sitt eget jobb för att sen skynda sig att hämta på dagis för att sen skynda sig hem för att laga mat, tvätta, skjutsa på aktiviteter, städa, plocka, ringa dom där viktiga samtalen, gå på dom där viktiga mötena, skicka iväg dom där viktiga papperen, ringa till sina föräldrar, hålla kontakt med vänner, sortera, handla. Ja det är inte lätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar