torsdag 26 juli 2012

Alldeles slut

Jag är så obeskrivligt trött efter den här dagen. Det var så utmattande med begravningen. Att se barnen sörja sin mamma, att se alla så ledsna, att vara ledsen själv, att höra prästen tala så på pricken, att bli påmind om att också döden finns, att höra en kvinna sjunga så vackert. Jag har inte varit mig själv efteråt. Nu är det fotbollscup hela helgen och jag behöver få nya krafter. Och det får jag nog redan imorgon. Och man blir på påmind, som prästen sa, att verkligen leva och glädjas av dom man har runt sig, sin familj och vännerna.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, Maria, så obeskrivligt sorgligt. Har varit rätt förskonad från begravningar själv men de jag varit på har varit så känslosamma för mig.
Kram från Johanna

Maria sa...

Tack för din omtanke Johanna. Jag har också varit väldigt förskonad tidigare.