Igår var jag ledig på dagen med småttisarna. Vi försökte gå på öppna förskolan, men väl där så var det stängt och vi vände hem för att promenera med Otis. Fast sen visade det sig att det var bara lur och småttisarna gick bara in och tog av sig ytterkläderna. Men Otis sa jag, han måste ju få gå ut. Det tänker vi inte, svarade dom. Så höll det på hela dagen, kan jag säga, så jag fick springa it med honom fem korta svängar istället och flickorna lekte inne. Känns inte helt lugnt med två treåringar inne även om jag bara är runt knuten. Ja nu har det här blivit ett litet problem att det är lite svårt att få med dom på promenad. Ibland går jag med tvillingvagnen och promenerar med Otis i koppel. Men det är rätt svårt för han trasslar in sig i vagnen om inte jag har kopplet jättekort. Och att gå i skogen bakom huset är svårt med stor vagn. Jag funderar på en sån där liten enkelvagn, för då skulle det vara lite lättare att hålla koll på hund och vagn och så kan den sätta sig som blir trött. Fast antagligen blir det lite konflikter. Fast förutom detta så var gårdagen en fin dag.
Jag kände tacksamhet, tacksamhet att få vara den som får som 40-åring läsa Bullerbybarnen och Vekes nya baddräkt (vet inte riktigt om den heter så, en alldeles ny bok är det iallafall), att jag fortfarande ha några som vill lyssna. Att sitta där och lukta på deras hår och tycka att det luktar godast. Att få höra Ester säga åtej när Majken ropar att hon är i vardagsrummet.
Jag gjorde soppa och bakade bröd till middagen och sen jobbade jag på bokbussen och åkte till två byar och ett bostadsområde i utkanten av stan. Väldig få kom och lånade och jag tror det är mörkret, det där mörkret som är som en stor vägg som säger stopp, gå in i igen här kan du inte vara för det är inte ett dugg trevligt.
2 kommentarer:
verkar ändå mysigt att få åka runt i en bokbuss, jag tror ag skulle älska det :-)/pia
Hej
Ja det skulle du!
Skicka en kommentar