söndag 18 januari 2009

Kattungen

Och så har hon så svårt att äta när hon inte kan använda sina bakben. Vi får hjälpa henne att hitta en spene på mamman och se till att ingen knuffar undan henne för då tappar hon taget och kan inte hitta tillbaka själv. Hon får också fil på en liten tallrik för att verkligen få i sig något. Vi förstår att det inte kommer att gå att rädda henne men hennes sista dygn måste i alla fall bli så drägligt det kan. Hur ont hon har vet vi inte, men hon skakar väldigt mycket vissa stunder.

Jag har varit och tittat på sonens innebandymatch nu på morgonen 1.5 mil från stan och det är första matchen jag ser på hela innebandysäsongen. Jag har ju varit otroligt folkskygg i flera månader och så gillar jag inte innebandy, men det var roligt idag och jag riktigt koncentrerade mig på spelet. Och jag fick , trots alla människor, en stund för mig själv.

2 kommentarer:

Anonym sa...

hej!
Du har en utmärkelse på min blogg!

Maria sa...

Hej
Tack snälla, snälla du.