Jag

tycker att det är mycket alkoholromantik överallt. På facebook, på TV, bland folk i största allmänhet. Jag tycker det skulle vara lite mindre sånt. Det finns en baksida. Tycker fortfarande programmet Kysst av spriten är så bra och det väcker mycket tankar. Nu sist en kvinna som drack för mycket när barnen var små. Inte så romantiskt, alls. Snarare ensamt, skamligt och väldigt sorgligt. Hon blev nykter själv en dag när allt hade gått för långt och det var nu nio år sedan och hon var rädd om sin nykterhet. Jag tyckte att det var fint sagt. Nu på föräldramötet i min sons klass (årskurs 6) handlade det både om alkohol och nikotin. Det kan kännas tidigt men min man som var där tyckte det hade varit så bra. Och min son är eld och lågor och tänker inte börja röka eller dricka. Men hur låter det om några år? Hur kan vi göra så att barnen faktiskt inte börjar?